Båda killarna började nästan samtidigt. De var inte kompisar då, men har genom åren blivit ett team. De har faktiskt spelat SN-golfen tillsammans.
– Förra året var vi två platser från att gå vidare, säger Arvid och ler.
I år ska det gå ännu bättre. Han och en vän till familjen ska spela.
– Så målet är att vinna, säger Arvid och sticker ut hakan.
Filip har ett annat.
– Jag ska bli bättre än dig, säger han och tittar på Arvid.
Just den här inbördes kampen killarna emellan syns och hörs hela tiden.
När de ska fixa bunkern efter att vi tagit bilder är Filip snabb att ge Arvid hälften av jobbet. När Arvid säger att han är 13 år är Filip snart 13. Och på Scandiatouren var Arvid aningen bättre än Filip.
– Du kom en plats bättre än mig, poängterar Filip med ett flin.
För kampen dem emellan är inte på blodigt allvar. Den bara sporrar.
Filip är den med det långa slaget. Han tror att han i bästa fall kan få iväg bollen 200 meter med en driver.
– Men det räcker inte bara att den ska gå 200 meter. Den måste gå rakt också, påpekar han.
Arvid är bättre på spelet på greenen.
Så tillsammans är ni den perfekta golfspelaren?
Killarna tittar på varandra och skrattar.
– Nej, ingen är perfekt. Man kan alltid bli bättre, säger Arvid.
– Vi skulle behöva jobba på humöret, skjuter Filip in. Om man slår ett slag rätt ut så försöker man inte skrika men det är svårt. Men det är något man måste jobba på. Att glömma bort det så snabbt som möjligt.
– Ja, jag har märkt själv att jag utvecklats mycket på det, säger Arvid. Det är bara att släppa det.
Men det är lätt att säga, svårare att göra. Båda killarna erkänner att de har varit nära att bli riktigt arga ibland.
Det är kickoff för ungdomsgrupperna i Nyköpings GK. En hel mängd barn och vuxna har samlats vid klubbens maskinhall för att spela brännboll och grilla korv. Runt 100 barn brukar föreningen ha i gång varje säsong och det finns chans att tävla. Både på Scandiatouren och hemmatävlingen varje tisdag.
Och så är det minst ett träningspass i veckan. Något som varken Arvid eller Filip hoppar över, trots att de spelar fotboll med Nyköpings BIS också. Veckorna är med andra ord fulltecknade med träningspass. Ibland kan det bli lite för lite golf.
– Men vi brukar nästa bo här ute på somrarna, säger Arvid.
Vad ska ni välja när det blir dags, fotboll eller golf?
– Vi har ett år kvar, säger Arvid.
– Ett år...nej, det måste vara mer tid kvar än så, säger Filip lite panikslaget. När vi fyller 16 kanske och då väljer jag det som jag är bäst på.
Båda erkänner att golfspelandet alltid går lite upp och ned. En säsong kan vara lysande, nästa lite sämre.
– Det var segt i början, säger Filip. Man satt fast på något sätt. Var inte tillräckligt bra.
Hur gör man för att bli bättre?
– Man tränar och beräknar hur man spelar. Man tänker i huvudet hur man ska spela när man går ut, det går inte bara att slå iväg bollen, säger Filip.
– Det var läskigt första gången man gick ut på den långa banan, påpekar Arvid. Det kändes som om man knappt kom någonstans.
Filip har "17 någonting" i handikapp, medan Arvid har 16,2. Aningen bättre än kompisen alltså och det märks att Filip vill ändra på det i år.
Vad gör man när det går dåligt då?
– Det är bara att hålla ihop och fortsätta köra, säger Arvid.
På frågan om det är någon som funderat att sluta så skrattar båda och hummar.
– Ja, ibland, erkänner Arvid.