Varje år har Nyköpings GK fått spendera hundratusentals kronor på att reparera vildsvinsskador på banan. Under hösten bestämde de sig därför för att köpa in eltråd och tryckimpregnerade stolpar. Därefter startade det verkliga jobbet med att sätta upp eltrådsstaket.
– Vi började i november och så har vi kört lite lördagar och söndagar, efter det har vi betat på. Vi har varit ett gäng på sex-sju personer som praktiskt taget varit där varje gång, och några som skarvat i till höger och vänster. Det har varit ett fantastiskt engagemang, säger Jonas Fernqvist som varit drivande i gruppen.
– Jag drivs lite själv av föreningsgrejen att göra något tillsammans. Att göra det på frivillig basis och att man gör det för sin klubb. Jag har gjort det hela mitt liv, även med mina barn. Jag tycker det är jävligt kul och det skapar bra engagemang.
Jonas Fernqvist fick inspiration från Värnamo GK där de hägnat in hela sina bana efter att under tre års tid fått allt förstört av vildsvin.
– De var nära att stänga hela sin verksamhet innan de satte upp staketet. Vi lyssnade på hur de gjort och fick använda deras kontakter. Det är oftast så man försöker lösa saker, att hitta best practice.
Men det har inte varit lättjobbat. Det har funnits berg, diken och träd att ta hänsyn till.
– Och det är enorma ytor som måste täckas. Sen har vi vägar att ta hänsyn till. Vi kan inte göra färistar för det måste vi ha tillstånd till och vi kan heller inte stänga av vägar heller, det skulle bli för bökigt att ta sig fram.
Har ni sett angrepp under tiden ni jobbat?
– Oja, på västra banan på Ryssbergssidan. Där har vi fått ganska stora förstörda ytor på fyra, fem hål. De är lagade i dag av banpersonalen, men det var som en liten plog hade gått fram där.
Nu börjar gruppen ändå nå ett slut.
– Vi har dragit sju kilometer nu men om vi ska täcka in så att det blir helt omöjligt för vildsvinen att ta sig in, så pratar vi om minst lika mycket till. Det är ju ändå 36 hål. Och vi kan inte dra stängsel hur som helst utan vi måste följa fastighetsgränser och följa terrängen. Men jag tror att vi gör skillnad. Vi har attackerat de områden som vi känner är mest utsatta, att det är lättast för grisar att gå rakt in. Det är de sträckorna vi tagit nu.
Hur bra jobb de har gjort märks först i höst då vildsvinen på nytt kommer att försöka ta sig in på banorna.
– Då får vi se om det blir några nya angrepp, säger Jonas Fernqvist.