– Vi höll väl i sex sju minuter ungefär.
Södermanlands coach Alan Delac var väldigt snabb med att konstatera att motståndarna i finalen, Göteborg, var numret större.
– Det var klart bättre, fysiskt starkare hade ett bättre skytte, räknar han upp.
Göteborg hade i Nina Dano och Nathalie Kajeva två niometersskyttar Södermanland aldrig fick stopp på.
Nu gjorde ändå de tappert kämpande Guif-tjejerna (alla spelare utom en tillhör Guif till vardags, den övriga spelaren IFK Mariefred) matchen jämn i en kvart. Då stod det 7–7. Sedan gjordes det väldigt många byten.
– Budskapet var solklart, alla ska spela, säger Delac med en grimas. Han ville ogärna kritisera detta med att det bakband hans och coachkollegornas matchningsmöjligheter stod helt klart.
– Alla ska få vara med och känna på atmosfären, säger Delac.
Från 7–7 kunde Göteborg enkelt springa i från fram till paus med klara 13–8. Matchen var i princip körd. Ett slitet Södermanland sprattlade till något i inledningen av andra men sedan var alla spänning över.
Är du överraskad över att ni gått så här långt?
– Absolut. Titta bara på de andra distrikten. Det är ju gigantiska handbollsorter, säger Delac.
Hans lag föll i sin första match strax efter lunch på fredagen. Sedan pågick ett sörmländskt segertåg som inte tog stopp förrän i allra sista matchen sent söndag eftermiddag.
Några spelare sett över hela turneringen du tycker gjort det extra bra?
– Nja, det här är ju ett kollektiv. Det skulle vara målvakt och kanterna i så fall.
Lagets högersexa Emma Mathisen togs också ut i turneringens all star team. Det kunde lika gärna ha varit kollegan på vänstersex, Sara Härdin. Hon var stålande i finalen. Klart bästa hemmaspelare tillsammans med målvakten Evelina Klingberg som säkerligen också måste ha legat nära en all star team plats.