Det är kallt, snöigt och mörkt, men precis som 320 andra dagar om året sitter Charlotta uppflugen på Celestines rygg. I dag blir det ingen träning under tak Ålberga eller Ingelstas ridhus utan det är pannlampan som gäller.
Jag kan inte åka varje dag till ridhus för att träna så då får det bli så här, säger hon. Och Celestine är så säker så hon bryr sig inte.
Charlotta köpte stoet för drygt ett år sedan och det var faktiskt under den första tävlingssäsongen tillsammans som de slog igenom. För det måste man säga att Falsterbokvalet var.
Jag gick mycket längre än jag hade räknat med, säger Charlotta.
Hon klarade två av kvalen och var egentligen bara ett nedslag från att ta sig till den verkliga finalen. 20 ekipage kvalade in till den, Charlotta och Celestine slutade på 23:e plats.
I år skipar hon den tävlingen.
Jag har gjort det en gång och jag fick resultat. Nu vill jag göra något annat. Jag vill satsa på större tävlingar.
Ekipaget, som, tävlar för Nyköpingsklubben ÖSLR, debuterade i 1.20 ifjol och provade även på 1.25-klasser. Nu är det dags att gå upp ett snäpp till till 1.30.
Men det är inte bara att bestämma sig för det, allt kräver planering.
Det är inte höjden i sig som ställer till problem, mer den tekniska nivån på banorna, de höjs också, säger Charlotta.
Hon hoppade heller aldrig så högt med sin ponny och erkänner att höjderna skrämde henne till en början.
Men det gäller bara att träna och träna och träna. Efter ett tag tänker man "det här var ju inte så högt" och så får man bättre självförtroende, säger hon.
Stoet har hoppat så högt tidigare, men eftersom Charlotta var "nybörjare" fick de börja om från början.
Att hon älskar sin parkompis råder ingen tvekan.
Hon är en riktig personlighet, säger hon. Om du gör rätt så gör hon rätt.
Så det är ingen idé att skylla felen på henne?
Nej, säger Charlotta med ett skratt. Allt är mitt fel.
För det mesta sköter hon träningen själv, men en gång i veckan försöker Charlotta ta hjälp av en tränare. Det är då delmålen sätts upp och planeringen formas.
Ett av delmålen i år är de stora tävlingar i Norrköping i början av sommaren.
Jag satsar nog på färre tävlingar i år, men med bättre kvalitet.
Charlotta kommer även vara med i ÖSLR:s division 1-lag.
Hoppträning är det minst en gång i veckan ibland två.
Det blir lite mer seriös träning den ena gången med hinder och lite högre hinder, den andra gången blir det mer bommar.
För det är på vintern grunden för hela säsongen läggs. I februari, mars drar tävlingarna i gång. Då ska Charlotta och Celestine vara redo.