— Jag har precis firat med NTD. Druckit lite champagne, säger Linda alldeles sprudlande glad.
Senast hon tog SM-silver var utomhus, 2012 med Bee Wonderful. Stoet som hon den här gången ratade i SM-finalen.
Ett klokt val skulle det visa sig. Bara två ekipage av 27 startande klarade den svåra finalbanan felfritt, Linda Heed och Emma Emanuelsson på Titan, tävlande för Jump Club RSF.
— Banbyggaren ställde frågor som vi var tvungna att besvara, säger Linda om svårighetsgraden på SM-klassen. Banan var ganska teknisk och det fanns en trekombination. En hög lägstanivå, på klassen helt enkelt.
I omhoppningen gick Linda ut först och var tvungen att chansa på grund av det.
— Jag hade sett att Emma red snabbt så jag var tvungen att satsa lite. Och allt gick bra till det nästsista hindret. Jag flög ganska långt på hindret innan och i stället för att lägga till ett par galoppsprång så slängde jag mer eller mindre iväg honom och då rev han de två följande hindren.
Tiden i mål så här efteråt visar också en snabb ritt. Linda och Lets Dance hade 36,18. Emma och Titan, som red mer på säkerhet, hade 36,64.
— Och man ska komma i håg också att Lets Dance inte är en tidhoppningshäst, säger Linda.
Valacken är också den häst som bröt benet och kom tillbaka efter en väldigt lång konvalencens, en inte helt ovidkommande uppgift.
Nu får han vila under lördagen medan Bee Wonderful går grand prix-kvalet.
— Vi har redan kvalat in till GP, men hon är ringrostig och behöver gå fler klasser, säger Linda. Bee komemr även gå grand prixen på söndag.
Under lördagen är det dessutom final i silver- och gulddivisionen. Linda har kvalat in La Fille de Baloubet till silverfinalen och Chausett Polo till guldfinalen.
Hur ska du komma ned på jorden igen?
— Jag firar i kväll till 110 procent, men i morgon är det bara en ny dag på jobbet.