Visserligen red hon och Linda Heed inte till närmelsevis lika snabbt som Peder Fredricson på Sibon, men sjundeplatsen i Sweden international horse show grand prix visar att Heed och Bee Wonderful, som haft ett par problematiska år bakom sig, är på rätt väg.
Den lilla extra smackningen hörs från läktarhåll.
Om det 13-åriga stoet hör det kommandot är det ingen som vet, men hon flyger i varje fall över det juliga hindret med röda, glittriga julgranskulor.
Den kompakta tystnaden bryts till jubel efter ytterligare en felfri ritt.
Platsen i omhoppningen är säkrad och Linda kan pusta ut.
Det är TRK-ekipagets tredje felfria ritt den här helgen. Under fredagen fixade de en dubbelnolla och en fjärdeplats och i lördagens 1.50-klass var de felfria i grundomgången. Tyvärr åkte en bom ned på nästsista hindret och det blev en tiondeplats. Men banan var svår och det var bara två andra svenska ekipage före dem i prislistan; Jens Fredricson och Johan Lundh som slutade på fjärdeplats.
– Jag kan inte vara mer än nöjd, säger Linda efter att ha hämtat ut prischecken i sekretariatet.
Medan Peder Fredricson fick åka ut med en ny bil, åkte 18 810 kronor ned i Lindas ficka. Eller rättare sagt i Bibbis ägares ficka.
Linda och Bee Wonderful var visserligen felfria i omhoppningen men alltför långsamma för att ta någon av topplatserna. De hade tiden 41,24 efter sista hindret, Peder, som red makalöst snabbt, 37,41.
– Man kan ju alltid rida fortare, men jag har ju egentligen precis lärt mig att rida fort på henne, säger Linda. Senast i Flyinge kunde jag inte rida fort och vara felfri, jag red ju snabbt med hade ned en bom. Nu gick det bättre. Hon har blommat ut fantastiskt bra och det kan jag inte annat än att vara glad över.
Linda berättar att första gången hon testade en ny växel var på Scandinavium i våras, men att det tar tid att få fram en snabb omhoppningshäst.
– Jag kan ju inte träna på att rida fort hemma utan det måste ske på tävling. Och hon får ju inte tappa höjden heller nu när hon är felfri.
Linda är egentligen mest besviken över nedslaget under lördagen.
– "Bibbi" var fantastiskt bra i den stora klassen. Där hade hon egentligen bara motvind. Det var ett litet, litet nedslag, men det är på gång. Hon måste kunna hålla balansen i de den farten så det var skönt att få avsluta som vi gjorde. De andra var ju mycket snabbare, men jag är inte där än.
Med Chausette Polo gick det inte lika bra den här helgen i Stockholm. Det snabbvända stoet hade ned två bommar och fick sex straffel i omhoppningen i 1.45-klassen under lördagen och i söndagens 1.40-klass blev det en niondeplats.
Men allt hade sin förklaring.
– Hon hade lite ont i magen i går, säger Linda och får sedan förklara för sin dotter att det är Clara Bella vi pratar om.
– Jag har känt att hon inte har varit som vanligt. Det kanske är lite stressrelaterat...jag vet inte, hon var mycket bättre i dag men jag känner fortfarande att hon är lite låg.
Medan tävlingarna avlutades på Friends arena med en eftermiddagsföreställning packade Linda ihop hästar, barn och hästskötare och åkte hem till Västerljung. Bara för att packa om inför resan till Opglabbeck, Belgien.
En resa som hon helt kommer att ägna åt sina unghästar. Och för ovanlighetens skull blir det mycket testosteron i bussen.
– Jag kommer att ha fyra hingstar med mig, eller rättare sagt tre och en halv. Freigeist är nykastrerad.
Ny i stallet är Chapponino.
– Han har haft en ganska stor skada innan han kom till mig så jag har bara byggt upp honom så det här är ett test, säger Linda.
Och tillbaka på banan igen är Niveau, även han efter en tid med skador.
Så även om Bibbi och Clara får jullov fortsätter arbetet för Linda Heed.
– Det är så det ska vara. Jag gillar det här, säger hon leende.