Till första kvalmatchen i Vagnhärad kom Klintehamn bara med tio utespelare och en målvakt.
– Jag antar att de kommer att ha fler spelare nu, säger Ronja Gustafsson, forward i Trosa Edanö och höjer därmed ett varnade finger. Gotländskorna får inte underskattas.
Minnesbilden från första matchen är att motståndarna hade en bra målvakt.
– Vi sköt säkert 60 skott på henne, säger Ronja.
Annars var det ett väldigt försiktigt Klintehamn som inte bjöd upp speciellt mycket.
– De hotade oss stundtals men så fort de blev av med bollen backade de hem.
Efter en urladdning i första perioden gled Trosa Edanö enkelt igenom de två övriga perioderna till säker 6–2-vinst.
– Vi borde vinna. Om vi inte gör det är det dåligt, slår Ronja fast om returen.
Om laget tar sig förbi Klintehamn väntar ett nytt hemma-borta-möte mot antingen Åkersberga eller Alunda från Uppland mellan Uppsala och Gimo. Där är det fördel Åkersberga efter första matchen.
– Jag har för mig att vi mött båda dessa lagen i en cup och spelat ganska lika. Men det är nog en ganska bra nivå, siar Ronja.
Hon har varit hemma efter sitt USA-äventyr i runt två och en halv månad. Någon innebandy blev det inte under utlandsvistelsen. Då var det bara collegefotboll som gällde.
– Jag fick förklara vad innebandy var för något. Det var nästan lite pinsamt.
Ronja tycker att det varit svårt att komma tillbaka till den högstanivå hon tidigare hållit.
– Fast det är en del som sagt att det alls syns att jag varit borta ett halvår, konstaterar hon också.
Sex seriematcher hann Ronja med innan kvalet. På dessa blev det åtta poäng så visst har kvaliteten funnits där.
Jämför årets upplaga av Trosa Edanö med tidigare?
– Vi är bättre nu. Vi spelar mycket mera nu.