Jacob Ericsson hade kanske inte gjort så många mål i SM-slutspelet, men i finalen mot Frölunda gjorde han sitt livs viktigaste. Det som gav Djurgården 2–1.
– Ah, visst det var skönt, men det var laginsatsen som var det viktiga. Inte vem som gjorde målet, säger han ödmjukt.
Runt omkring oss på den uppnötta isen far lagkompisarna omkring och knäpper instagrambilder. Alla är så där lagom duschade med skumpa.
– I början av säsongen, när vi förlorade mot 98-landslaget, då var vi helt utdömda. Många sa att det här kommer inte att gå, ni är totalt värdelösa, så att stå så här....det är fantastiskt.
Vad har ni gjort?
– Vi har kommit till träningarna och vi har hela tiden haft ett mål i sikte – SM-guldet. Och vi har skitit i vad de andra har sagt. Det är en fantastisk grupp och det är helt underbart.
Djurgården tog ledningen i matchen genom Lukas Veidemo, som prickade det lilla hålet mellan Frölundamålvaktens benskydd. Lukas blev så småningom uttagen till matchens lirare och hela turneringens MVP (most valuable player).
Frölunda, som saknade några av sina bästa spelare eftersom det samtidigt pågick en semifinal i SHL, kvitterade genast i nästa anfall.
Men Jacobs 2–1-mål avgjorde med fem minuter kvar att spela i mittenperioden.
Hur gick snacket i den periodpausen?
– Ja, du vet mycket klyschor och så men vi sa att vi skulle spela vårt spel och inte lägga oss på försvar. Frölunda är ett kvickt lag så man vet aldrig vad som kunde ha hänt, säger Jacob och plockar upp sin slängda hjälm.
Nyköpings Hockey Ungdom, som arrangerade turneringen, kunde glädja sig åt nästan 1 000 åskådare på sista matchen.
– Vi hade mellan 600–1 000 varje dag och det är en siffra vi är nöjda med, säger Martin Ward vice ordförande i klubben.
Och förbundsfolket verkar nöjda?
– Nöjda och en del jättenöjda. Vi hade en domarbas som sa att det var det bästa hockeyarrangemanget han varit på. Det var tur att vi hade fem dagar på oss så om det var några problem så kunde vi rätta till dem.