Holmer var själv bara millimeter från att ordna en svensk kvotplats på VM i höstas. Den enda (!) platsen som finns kvar delas ut i EM, som går i slovakiska Liptovsky Mikulas i maj. Och det blir INTE lätt.
– Nej, flera bra nationer, som Spanien, står utan en plats.
Vad kommer att krävas?
– Det man kan säga direkt är att det kommer att krävas en finalplats; i EM går de 15 bästa dit. Sedan vet man ju inte, men det kan bli så att inte ens en bronsmedalj i EM räcker, säger Holmer krasst.
Men i så fall får du ju gotta dig åt ett EM-brons?
– Ja, då har jag i alla fall en EM-medalj. Det är så man får se det. Jag har absolut lagt den där videogranskningen av porten i London-VM bakom mig. Nu gäller det att ta sig till final i EM – och om man tar sig dit behöver man nog chansa lite och köra med små marginaler.
När det gäller att ta tajta linjer så har Erik Holmer och tidigare Nyköpingsbon, Järfällakanotisten Fredrik Wahlén, fått en bra bild av vad som krävs för att bli bäst. De tränar numera i samma bana som den unge regerande världsmästaren, Jiri Prskavec.
– Det är en liten kanotist som därmed har kunnat utveckla en egen teknik där han hittar tajtare linjer än någon annan i världseliten. Han är bara ett par år äldre än mig och redan väldigt meriterad, så det är klart att det är inspirerande att se Jiri på träningarna, säger Holmer.
Har du en realistisk chans att slåss om den där OS-platsen?
– Ja, jag har haft en bättre vinter än någonsin. Det har egentligen känts bra sedan jag kämpade mig upp från formsvackan under sommaren. Till sist fick jag en grund på 600 timmars träning att stå på.
Förra året totalvann Holmer det svenska landslagskvalet i april. Det är amerikansk uttagning.
– Vi kör vidare med samma premisser som då – förutom att både jag, Isak Öhrström och Fredrik Wahlén redan har tagit de kvottider som behövs så det räcker att vara topp tre.
Du ska klara en landslagsplats även i år va?
– Det finns någon duktig U23-kanotist från Falun som knackar på dörren men det bör vara en bit kvar...
Erik tror att en del av hans goda känsla i kroppen beror på flytten till centrala Prag; en handfull banor inom en timmes bilfärd, EM-banan inom räckhåll och framför allt Tjeckiens nationalarena för kanotslalom runt hörnet.
– Det är en gammal bana, som är gjuten i betong men med naturlig vattentillförsel från floden – och fortfarande en av världens bästa. Vi har VM-banan från 2013 tio minuter med cykel från vår lägenhet. Jag får en effektiv vila och då har det bara varit att köra på.
Dagarna kan bli intensiva med ett tufft paddlingspass på morgonen, lunch, tufft styrkepass och så ett lättare teknikpass i banan på eftermiddagen.
– Alla pass i kanoten innehåller minst en liten del i banan och det har varit ett lyft.
Erik bombar normalt sett på under sex dagar och tar en vilodag i veckan.
– Vissa i världseliten tränar minst lika mycket som jag medan Fredrik och en del andra har en annan linje med färre timmar i banan. De söker mera kvalitet.
– Jag känner att jag har hittat var gränsen går för mig, som inte riktigt kan träna på heltid året runt. Det är klart att jag har lärt mig av tidigare misstag där jag har gränsat till att bli övertränad. Grunden på 600 timmar förra året är det största skälet att jag verkligen tror på att det finns en liten OS-chans kvar.