Ida Klerck kommer att hjälpa dig springa springa första milen.
Målet? Trosa stadslopp den 27 juni. Visserligen är det "bara" 8,9 kilometer långt, men då bör du ha krafter kvar om du har siktet inställt på milen.
Ida Klerck hade Midnattsloppet som mål när hon började träna på allvar 2023.
– Jag har alltid tyckt att det var coolt med folk som kan springa långt, att man kan göra det med kroppen. Jag tränade friidrott när jag var yngre och då blev det mer att man sprang snabbt.
Nyköpingstjejen försökte gång efter annan komma igång med sin löpträning, men strandade hela tiden på en sak – disciplin.
Det blir första tipset från hennes sida till nya löpare.
– Jag har inte haft disciplin tidigare. Jag har varit en allt eller inget-person. Man kör på i två veckor och så lägger man av. Det är inte lätt att få rutinen att träna. Att skapa den och att vara kontinuerlig. Man kan motivera sig att hålla i gång i en vecka, men att det sedan ska bli en livsstil, det är svårare.
Till en början tränade Ida Klerck tre gånger i veckan, med mycket intervaller efter ett schema från Löpskolan. Nu tränar hon i stort sett varje dag.
Hur gjorde du för att orka hålla i den senaste gången?
– Jag började lugnt. Jag hade ett lugnt träningsschema med tydlig struktur hur man skulle lägga upp passen, vad man skulle göra. Jag ville ta det lugnt så att jag skulle få en bättre upplevelse. Jag ville skapa en kärlek till träningen och löpningen så att jag skulle motiveras.
Hon säger också att det är viktigt att tycka att det man gör är bra, även om det kanske inte känns så.
– Bara att du tar dig ut är ju bra. Jag var glad om det kändes bättre än i det förra passet.
Det gäller bara att ta sig över träningströskeln. Att få rutin och grundkondis.
– När man kommit över den kan det vara skönt att jogga på. Det gäller bara att hålla ut. För det är jobbigt att lyfta knäna innan man har kondition.
Och det har Ida Klerck själv gjort. Den 3 februari sprang hon 100 kilometer.
– Det var en utmaning på Tiktok. Om jag fick 15 000 följare skulle jag springa 100 kilometer. Och det gick ganska fort, säger hon med ett skratt.
Just nu blir det inte så mycket asfaltslöpning för Ida Klerck efter stressfrakturen hon drog på sig i början av februari.
Hon blev lite tagen på sängen faktiskt och tänkte "redan".
– Det är ändå lite planering inför en sådan här grej och sen tar det en dag plus återhämtning. Men nu fick jag ju längre återhämtning än vad jag tänkt mig, säger hon.
Ida Klerck fick nämligen en stressfraktur i vänsterfoten, i metatorsalsbenet, med tre mil kvar att springa. Men tro inte att hon gav upp för det.
– Jag sprang vidare och det var inte så bra. Foten svullnade upp och jag fick vila i sex veckor. Det är egentligen inte så farligt, det är nog den kortaste tiden att vara borta efter en stressfraktur.
Det måste vara andra rådet till de som nu ska börja springa?
– Ja, lyssna på kroppen annars blir du borta alldeles för länge och det är det inte värt. Nu är jag igång igen, men jag har fått ta det lugnt. Första veckan efter stressfrakturen sprang jag korta löppass som började med 15 minuter, men som sedan trappades upp successivt.
Ida Klercks nya mål är Trosa backyard ultra den 26 april.
– Då springer man 6,7 kilometer på en timme och så springer man så många varv man kan. Klarar man inte 6,7 kilometer så får man sluta. Nu vet jag inte hur mycket jag vågar springa på grund av skadan.
Stressfrakturen dök upp då hon bytte skor mitt i loppet. Just skor är en viktig sak att tänka på när man ska börja springa, enligt henne. Det behövs inte skor som kostar över 2 000 kronor men väl skor som passar just dig.
Passform är viktigare än pris.
– En del springer på utsidan av foten, en del på insidan. Det bästa är att ta hjälp i en skoaffär för att se vilken sko som passar just dig. Löplabbet erbjuder till exempel gratis utprovning. Och så ska man inte använda slitna skor, för då kan man skada sig.
Ida Klerck berättar att hon själv har många olika löparskor som hon roterar. Hon vet också exakt hur långt alla gått.
– Många skor har gått 700 kilometer plus. Många klarar runt 800 kilometer. Man märker snabbt när de börjar ta slut.
Stretch eller inte stretch?
– Det finns så många olika sett att se på det, men jag stretchar inte. Jag värmer upp innan men stretchar inget efter och jag har klarat mig. Jag har hört att om man vill springa fort så ska man inte stretcha, men om man vill springa långt och långsamt vill man ha utstretchade muskler.
Och vi vill att alla ska springa långt. I varje fall en mil, när den här resan är över om tre månader. Det är bara att snöra på sig skorna och ge sig ut i vårvädret!
Fotnot: Kring nästa månadsskifte följer vi upp SN:s löparskola. Del 2: Så tar du steget vidare!