"Det viktigaste Àr att det inte blir för mycket fokus pÄ prestation och mÄsten för att bibehÄlla glÀdjen i rörelse och trÀning. NÀr vi och vÄra barn tÀnker pÄ trÀning ska det vara med lust och vilja som man tar till sig trÀningen för att det fÄr oss att mÄ sÄ bra" sÀger Fia Larzon och visar den roliga övningen ankgÄng med sin dotter Nova.
â Det Ă€r viktigt att ta en paus och gĂ„ ut. Det Ă€r mycket paddor och mobiler som Ă„ker fram hos bĂ„de barn och vuxna i dag sĂ„ det Ă€r bra att verkligen pausa det, sĂ€ger Fia Larzon.
Fia Àr hÀlsocoach och driver eget företag. Hennes man Jörgen spelade tidigare i Nyköpings Hockey. Döttrarna Nellie och Nova trÀnar regelbundet. Det Àr en aktiv familj helt enkelt.
MÄnga familjer har dock inte den dÀr naturliga kopplingen till trÀning.
â Vi har aldrig pushat vĂ„ra barn. De brukar hĂ€nga med oss och vi frĂ„gar alltid om de vill följa med nĂ€r vi ska trĂ€na, sĂ€ger Fia.
Att börja tidigt med ett barns trÀning Àr viktigt.
â Barns naturliga rörelseglĂ€dje bör uppmuntras redan frĂ„n noll Ă„rs Ă„lder och vi som förĂ€ldrar bör frĂ€mja vĂ„ra barns fysiska (och mentala) hĂ€lsa genom hela barn- och tonĂ„rslivet och inte glömma oss sjĂ€lva pĂ„ vĂ€gen. Rör pĂ„ er, ha kul och trĂ€na tillsammans, sĂ€ger Fia.
Vad kan det leda till om man inte trÀnar?
â Allt fler barn och tonĂ„ringar i vĂ€rlden Ă€r överviktiga och lider av viktproblem. Fetma Ă€r ett problem som ökar bland ungdomar. Ungdomar som Ă€r överviktiga riskerar att utveckla ett antal hĂ€lsoproblem som till exempel hjĂ€rtsjukdomar, typ 2-diabetes, högt blodtryck, högt kolesterol och inte minst minskad ork, energi och lust som leder till depression!
Att motivera sitt barn kan vara svÄrt, men Fia har tips.
â Barn gör inte som vi sĂ€ger utan som vi gör. Var en förebild för dina barn. Var aktiv och Ă€t hĂ€lsosamt och visa pĂ„ att det gör en pigg och glad, och lĂ„t det bli en del av er gemensamma livsstil! Vi som förĂ€ldrar bör hjĂ€lpa vĂ„ra barn att hitta en aktivitet de tycker om. Vara lyhörda för om de gillar att trĂ€na i grupp eller individuellt, och lĂ„ta dem prova pĂ„ olika aktiviteter.
Fias döttrar har valt olika trÀningsinriktningar; den Àldsta gillar lagsporter, den yngsta gymnastik.
Fia och Nova Larzon.
â MĂ„nga tjejer slutar med idrott nĂ€r de hamnar i puberteten, dĂ„ mycket hĂ€nder med kroppen. HĂ€r Ă€r det extra viktigt att stötta och motivera till att fortsĂ€tta.
Nova berÀttar att hon haft en lektion i skolan dÀr man just pratat om hur viktig trÀningen Àr.
â Rörelse och trĂ€ning hjĂ€lper hjĂ€rnan att fungera bĂ€ttre, sĂ€ger hon.
TrÀnar dina kompisar?
â Ja, ganska mĂ„nga av dem. Nellie har hjĂ€lpt mig att börja trĂ€na och lĂ€ra mig nya saker.
ApgÄngen Àr en rörelse sidledes. Man har hÀnder och fötter i marken och ska hoppande ta sig sÄ snabbt som möjligt Ät vÀnster och Ät höger.
Fia tycker att man ska tÀnka i bemÀrkelsen rörelseglÀdje nÀr man ska dra igÄng.
â LĂ„t till exempel dina barn vara med och vĂ€lja âmusikâ som ni alla gĂ„r igĂ„ng pĂ„. Börja lugnt.
EnsamförÀlder, tajt schema, nÀr ska man egentligen kunna trÀna dÄ?
â Se och fĂ„nga möjligheter. Kör du barn till trĂ€ning, trĂ€na nĂ„got samtidigt. All rörelse rĂ€knas! Ta er till och frĂ„n jobb och skola till fots, pĂ„ cykel och fĂ„ samtidigt en vĂ€rdefull samtalsstund tillsammans. Tidseffektiva hemmapass med och utan barnen slĂ„r det mesta.
Fia sÀger att det bÀsta sÀttet att fÄ in trÀningen i vardagen Àr att skapa ett hem som bjuder in till olika former av rörelseglÀdje, inne- som ute.
â Vi har madrasser i vardagsrummet och varje morgon gĂ„r Nova upp och gymnastiserar. De gĂ„nger de Ă€r borta Ă€r det kris. Sedan har vi ringar i taket dĂ€r alla kan hĂ€nga. Och nĂ€r man bor i hus kan man göra mycket i utemiljön. Det behövs egentligen bara yta. Det hoppas och skuttas sĂ„ det kan rĂ€cka med en grĂ€smatta och vi har hur mycket bollar som helst, sĂ€ger Fia.
Larven Àr en bra coreövning. Man startar som pÄ bilden i en sammantryckt form och promenerar sedan ut med armarna sÄ att man kommer i en plankposition. Sedan tar man smÄ nÀtta steg med fötterna för att dra ihop larven igen.
Vilken typ av trÀning passar bÀst i vilken Älder?
â Lyssna in vad just ditt/dina barn gillar. Prova er sedan fram och variera. Hinderbanor, cirkeltrĂ€ning, âFölja Johnâ och parövningar Ă€r roligt och passar stor som liten och en boll kan kicka igĂ„ng de allra flesta.
Just att vara lyhörd Àr viktigt. En del barn kanske inte har nÄgot bollsinne, andra kanske inte vill bli svettiga.
â âWalk and Talkâ med tonĂ„ringen kan till exempel komma att ge betydligt mer Ă€n en tuff löprunda och varför inte âstöta pĂ„â nĂ„gra styrkestationer som ger kroppen extra utmaning pĂ„ vĂ€gen. Har du barn som gillar hopp och studs, lĂ„t dem ta fram barnet i dig â lattja och lek med dem!
Ă
snesparkar. HÀr gÀller det att kicka fötterna sÄ högt som möjligt i skyn. Kan man komma upp i ett handstÄende Àr det bra.
Fia pÄpekar att innan puberteten Àr det extra viktigt med koordination för barnets utveckling.
Men hur mycket ska man trÀna?
â NĂ€r barnen Ă€r smĂ„ och det handlar om lek och bus sĂ„ finns det inga begrĂ€nsningar. Organiserad idrott för lite Ă€ldre barn kan vara lagom ett par gĂ„nger i veckan. NĂ€r barnet hittat sitt intresse sĂ„ brukar trĂ€ningen öka naturligt.