Då går det inte att ställa in ett lunchpass i Oxelösunds gamla slalombacke, trots vidrigt väder.
– Absolut, jag kör på med det jag har tänkt oavsett väder, säger Peter Öberg och låter lite förvånad när jag undrar om ösregn och slipprigt underlag gör att backträningen ställs in.
Det här året blir det sista med storinternationella mästerskap.
– Ja, oavsett om jag lyckas kvala in till VM-medeln i Strömstad eller inte så blir det ingen mera satsning på ett VM någon mera gång. Men jag kommer att hålla på hela livet i någon form och sätta upp andra mål.
Så du tar sikte på att springa H95 som Rune Haraldsson?
– Ja, lite så! Han är en förebild.
Peter hann springa tillbaka, duscha och byta om innan undertecknad, som kom med bil, hittade in i värmen i SSAB:s matsal. Peter lassar upp en väl avvägd lunchbricka med ärtsoppa, lite passande grönsaker och så några pannkakor med grädde. Han har gjort det bra på mästerskap i tjeckiska backar förr.
– Den lilla slalombacken är för brant för att man ska kunna hålla fart, men den är perfekt för att träna styrka och tröskelträning. Redan efter fyra pass här märktes det klar skillnad i återhämtning.
Peter Öberg rekommenderar alla en motionsaktivitet på 30 minuter under lunchrasten.
– Det är ofta som saker som jag har kört fast med på jobbet får sina lösningar på lunchpasset. De flesta pass är det så; just kvalitetspass som det här i backen kan man inte tänka på jobbet men mår bra efteråt. Det jag offrar är lunchsnacket med jobbarkompisar.
Funderar du inte på att konkurrenterna kör på heltid?
– Jag tänker inte på vad de andra gör utan trivs med mitt liv som det är just nu; med familjen och barnen, med jobbet och den tuffare träningen som är en del av en helhet. Jag vill försöka nå mina mål på mitt sätt.
Hur mycket har du tränat?
– Nästan alltid två pass per dag, sju dagar i veckan. Men då kan jag lägga in ett lätt styrkepass och crosstrainer en timme framför Mästarnas mästare på teven som en dag där jag får ut lite av den – fast jag återhämtar mig.
EM-resan ser Peter som andra steget i en trestagsraket.
– Skulle jag inte bli tillräckligt bra för att få springa VM i Strömstad så är jag ändå stolt över den resa jag har gjort. Då har jag satt press på de andra och därigenom utvecklat laget.
Fredagen var första hela dagen i Jesinik för Peter och merparten av det starka svenska laget. Det fysiska jobbet är gjort och ska bara underhållas.
– Det finns ju ingen snabbfix om man skulle komma ner, se terrängen och komma på att man inte ha kört backträning, ler Peter.
– Däremot tjänar man mycket på att träna tekniskt. Jag börjar med att ta en lång promenad i terrängen med en karta i handen.
På fem dagar måste en bild av terrängen torna upp sig i ögonvrån.
– Det är ett annorlunda tänk i Tjeckien. Rotvältor och liknande lite mera tillfälliga inslag är markerade. I början känns det omöjligt att förstå hur kartritaren har tänkt. Men efter fyra–fem dagar ska det sitta i ryggmärgen.
Hur mycket trappar du ner på fysträningen för att formtoppa?
– Jag kör fortfarande oftast två gånger per dag – men nästan bara lätt. En perfekt dag kan vara en morgonjogg, sitta på en skön stol och se de andra tävla och så ytterligare ett pass bara för att underhålla det jag redan har i kroppen.
Håller du för tre tävlingar på tre dagar om det blir stafett?
– Det ska inte vara några problem...