Debattkrönika: ”Om tiggeriets förbannelse”

Det måste vara möjligt för en tiggare att tömma sin mugg en sista gång och i stället få betalt för varor och tjänster som hen levererar, skriver Tommy Jansson. FOTO: TT

Det måste vara möjligt för en tiggare att tömma sin mugg en sista gång och i stället få betalt för varor och tjänster som hen levererar, skriver Tommy Jansson. FOTO: TT

Foto:

Övrigt2017-03-13 08:00

Att ge sig ut på offentliga platser för att tigga måste man se som den absolut sista nödåtgärden när alla andra möjligheter har tömts.

Förekomsten av tiggeri är lika generande och sorgligt för det omgivande samhället som för tiggaren. Det går knappast att förbjuda tiggeri men däremot går det att göra det onödigt. Människor har genom historien tillgripit tiggeri för sin överlevnad när de inte har mat för dagen. Man har vädjat till de som har överskott att dela med sig av.

Själv såg jag min första tiggare i Spanien 1968. Nu finns det fler i Sverige än i Spanien.

Den mest akuta frågan är då: vem ska bryta denna sorgliga utveckling med flera tiggare? Om inte något radikalt görs kommer tiggeriet att ärvas ner till nästa generation – och nästa.

Rena självbevarelsedriften borde leda till att man både från tiggarnas sida och samhällets skulle söka andra lösningar för en dräglig försörjning och mänsklig respekt. Lösningar som innebär att man får betalt för något man levererar i form av tjänster och produkter.

Det måste finnas många ­alternativ som skulle respekteras högre och som skulle ge lite stolthet till den före detta tiggaren. Det är viktigt att man i stället för en pappmugg kan erbjuda något som man kan ta betalt för. I somras såg jag när några sommarlediga tjejer­ ­sålde svamp och bär som de hade plockat på förmiddagen och sedan sålde på eftermiddagen. Folk betalade glatt för dessa bär och svampar. Bredvid tjejernas lilla marknadsstånd satt en tiggare med sin mugg och sin sorgsna blick. Jag ­frågade om inte han hade ­funderat på att följa tjejernas exempel att sälja något men lyckades inte göra mig förstådd.

Det finns mängder med jobb som behöver göras men som är svårt att få lönsamhet i när det ekonomiska systemet ser ut som det gör.

I ett samhälle som är på väg mot en cirkulär ekonomi­ ­kommer det att behövas ­mycket hantverk för att laga upp, renovera och återanvända resurser. Där man på olika sätt flyttar ”skräp” från att vara en belastning till att bli en säljbar resurs.

Här borde samhället kunna undanröja eventuella hinder som finns i lagar och ­regelverk och göra det möjligt för dagens tiggare att bli morgon­dagens ”recyclingarbetare”.

Det måste vara möjligt för en tiggare att tömma sin mugg en sista gång och i stället få betalt för varor och tjänster som hen levererar.

Tommy Jansson

utvecklingskonsult, Stigtomta

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!