"Psykisk ohälsa" är den samlade beteckningen för både mindre allvarliga problem såsom oro och nedstämdhet, och allvarliga diagnoser så som depression.
Utifrån statistik, så som PISA-undersökningen har skolprestationerna i Sverige minskat under perioden 1995-2012 och det finns indikationer på att sämre skolprestationer ökar risken för psykiska problem. Dessutom är psykiska besvär vanligare bland elever som känner sig stressade av skolarbete. Den sjunkande skolprestationen och den utbredda skolstressen kan ses som indikationer på att skolan som helhet fungerar sämre, enligt Folkhälsomyndigheten.
Fokhälsomyndigheten drar också slutsatsen att arbetsmarknaden är osäkrare och kräver högre utbildning. Något som troligen ökar pressen på yngre att fullfölja gymnasiet med bra betyg.
Dessutom visar resultat från studien "Skolbarns hälsovanor" att 13- och 15-åriga elever som lider av psykisk ohälsa är vanligare bland barn som har svårt att tala med sina föräldrar om bekymmer.
Sammanställning av den vetenskapliga litteraturen visar också att barn med mindre auktoritära föräldrar mår bättre.
Enligt Folkhälsomyndighetens rapport ökar risken för ohälsa vid ekonomisk utsatthet. Andelen ekonomiskt utsatta barnfamiljer i Sverige har minskat. Däremot har inkomstskillnaderna ökat och det är oklart vilka konsekvenser det har för barnens psykiska ohälsa.