En PR-byrå fick i uppdrag att göra om sajten för Campus Nyköpings räkning och 2014 stod den nya sajten klar. Rosmari Gärdin, utbildningschef för Campus Nyköping, blir först lite överraskad när hon nås av uppgiften att de lagt drygt 8 miljoner på satsningen.
– Det låter ganska mycket, jag måste faktiskt kolla det, säger hon och ber att få återkomma.
När hon ringer upp förklarar hon att ungefär 6 miljoner gått till rekryteringskampanjer för all verksamhet på Campus de senaste fem åren. Campus använder sig i princip inte längre av marknadsföring i pappersform. PR-byrån har bland annat byggt upp sajten så att den ska komma högt upp när någon söker på nätet.
– En del av pengarna går också till marknadsföring av Campus Nyköping som helhet. Innan var vi en del av kommunens sajt, nu skulle vi ha en helt egen, säger hon och förklarar att de även betalar för den kreativa processen.
– Vi har ingen egen personal till den, säger Rosmari Gärdin.
Innan rekryteringskampanjen startade fanns två yrkeshögskoleutbildningar på Campus Nyköping, i dag finns elva. 2014 fanns 280 platser att söka, 2017 fanns 385 platser. De stora kostnaderna togs de första åren, när sajten byggdes.
Vid starten 2014 får ni 213 fler sökande efter att ha lagt 3,5 miljoner. Är det en rimlig ökning av sökande för pengarna?
– Ja, i det stora hela. Hittills har vi kunnat starta alla utbildningar utom en, och de allra flesta går runt. Visst, någon går lite knaggligt, och en utbildning till verkstadstekniker kunde vi inte starta på grund av för få sökande.
Rekryteringskampanjen har fortsatt och Rosmari Gärdin ser den som framgångsrik. Förra året la Campus Nyköping drygt en miljon till PR-byrån för kampanjen.
Rosmari Gärdin säger att yrkeshögskoleverksamheten är ett relativt okänt begrepp.
– Ska den verksamheten finnas måste vi nå ut till folk, säger hon.
Yrkeshögskoleutbildningar är finansierade av staten. Med andra ord är det statliga pengar som går in i kommunens budget, och som finansierar rekryteringskampanjen. För varje utbildning läggs fem procent på marknadsföring, berättar Gärdin.
Hon förklarar att ansökningarna att starta nya utbildningar är kostsamma.
– Får vi inte dem beviljade är det en förlustsiffra. När vi får en utbildning beviljad måste vi starta med marknadsföringen, säger hon.
Dessutom utgår ett statsbidrag för varje elev som påbörjar en utbildning. Får inte skolan tillräckligt med sökande, kan utbildningen inte starta.
Att använda pengar till en rekryteringskampanj är standard. Som jämförelse på en närliggande marknad har Jönköpings högskola, som gjort en liknande resa men inte är en yrkeshögskola, lagt sex miljoner på sin digitala marknadsföring sedan 2015. Den högskolan är 10 gånger större, med 70 program och ungefär 11 000 studenter.
– Vår webb gjordes om 2015, därefter har den inte föranlett några externa kostnader. Den kostade ungefär 300 000 kronor, säger Sofie Sääf, pressansvarig vid Jönköpings university.