Det är alltså nästan exakt två veckor sedan Marcus Lindblom åkte på smällen som bokstavligen skakade om hans huvud.
Han har fram till nu tagit det väldigt lugnt, vilket i sig har skapat en del bekymmer.
– Visst det låter kul att vila, men efter ett par dagar så tycker man det är såååå tråkigt, säger han.
Samtidigt har han heller inte orkat göra så mycket. Marcus beskriver spontana sovstunder mitt på dagen då lägenhetskompisarna varit på jobbet.
– Det har känts som om man varit mer eller mindre medvetslös, säger han.
– Och i början kunde jag inte titta på tv eller så. Jag vet att jag försökte se en film, men efter fem minuter hade jag slocknat.
Det var under matchen mot Enköping för två veckor sedan som det hände.
Marcus blev tacklad av Eric Berkerud och blev liggande kvar på isen. Hjälpsamma människor såg till att nästa genast knäppa på honom en nackkrage för säkerhetsskull.
– Det var ingen som visste hur allvarligt det var så det var nog därför. Jag kommer inte ihåg något vad gäller tacklingen, vilket är lite läskigt i sig. Allt det är svart. Men jag kommer i håg vad som hände innan och att jag låg och väntade på ambulansen.
Och den dröjde ju. Det måste ha känts som en hel evighet?
– Jaaa, och alla ville ha reda på hur jag mådde och vad som hade hänt. Jag var fortfarande ganska förvirrad då och kunde inte ge några bra svar, säger han och skrattar.
Tur i oturen så förorsakade smällen inga blödningar i huvudet.
Marcus har sett spelsekvensen runt tacklingen på film efteråt och har lite svårt att se anledningen till att Enköpingsspelaren skulle jaga i kapp honom just i det läget.
– Jag var inte fri och jag var ju ganska långt ned på planen, men jag förstår ändå att han ville tackla. Sen blev det kanske lite feltajmat.
Vad tyckte du om straffet, nio matchers avstängning?
– Avstängning är bra, men det kanske vore bra med böter också. Det skulle kännas mer, speciellt på den här nivån. De här tacklingarna är ett problem i hockeyn just nu. Man läser om saker som hänt varje vecka tycker jag.
Vad ska man göra åt dem?
Marcus tänker efter.
– Man måste börja respektera sina motståndare. Tänka efter före innan man gör sådana här grejer alltså. Vi sysslar med en sport där man ska tacklas och vinna puckar, men för den delen ska man inte skada motståndaren. Om man ser att någon inte har full koll så kanske man inte ska satsa hundra procent i tacklingen. Man har bara en hjärna och det är svårt att byta ut den.
Det är första gången Marcus åkt på en sådan här smäll så han visste inte riktigt vad han hade att vänta sig efteråt.
– Jag har haft mycket huvudvärk och till en början ville jag mest sitta i mörka rum. Jag gick inte ut så mycket heller.
Nu har han både hunnit sitta på cykeln under några träningspass – inga pulshöjande träningar – och glidit omkring på isen lite, som han beskriver isträningen som.
– Jag har tagit det väldigt lugnt. Om jag helt hade gått efter hjärntrappan hade jag kanske kunnat vara med och spela förra söndagen, men jag ville inte riskera något. Det finns spelare som man hört talas om, som kommit tillbaka för tidigt och fått återfall och det skulle inte vara roligt. Jag vill ha en hel veckas träning bakom mig innan jag spelar match.
Tanken nu, men inget är bestämt, är att han spelar i mötet mot Visby borta nästa fredag. I söndagens möte mot Sollentuna får laget alltså klara sig utan Marcus hjälp.
Hur tror du att det kommer att kännas att gå ut på isen igen? Kommer du att bli mer försiktigt efter den här hjärnskakningen?
– Jag har funderat på det, men jag tror att allt kommer att bli som vanligt. Jag kommer nog inte tänka på det så mycket. Det är bara att köra på.
Det är inte så att man funderar på att sluta?
– Nej, det är inget jag tänkt på, inte efter en hjärnskakning. Kanske om man dragit på sig fyra–fem stycken, då kanske man kan börja undra vad man sysslar med. Annars älskar jag hockey så just nu vill jag bara fortsätta.