‒Vilken nostalgi. Och vilken fantastisk inramning.
Christopher Wålinder bara myser. Han har så klart många orsaker till det. När laget tillfälligt tog sig tillbaka till gamla sporthallen kom mer publik än det varit vid alla tidigare hemmamatcher. Laget gjorde dessutom en riktigt viljestark laginsats efter förra veckans bleka insats.
‒Och den här matchen har jag väntat på sedan 19 september, ler Christopher.
Det var då, veckan innan seriepremiären, som han landade snett på foten. Det visade sig vara riktigt illa. En spricka i benet. Ett annat litet ben som var helt krossat. Dessutom skadade ledband. Läkning och rehab har tagit sin tid.
Hur länge har du tränat för fullt?
‒Det har jag inte gjort än. Denna vecka var egentligen min första hela träningsvecka, säger Christopher.
Men med en hel del spelare borta av olika orsaker togs han med. Nu började Christopher inte men gjorde flera inhopp och kom upp i runt 15 minuter i spel. Han kunde ganska snabbt peka ut vinnarreceptet.
‒Det var försvarsspelet. Att vi kan göra mål vet vi sedan tidigare.
Det var en helt annan inställning jämfört med tidigare match.
‒Det visade vi direkt från start.
Just försvarsspel är han spetskvalitet och där bidrog han mycket. Gästerna kom egentligen inte någon vart med sitt anfallsspel. IFK:s 5–1-försvar blev väldigt effektivt.
Något mål blev det inte för Wålinder. Men en "Bosse" bjöd han i alla fall på.
‒Ha ha. Ja men det måste man ju göra när vi är här i hallen igen. Det blev lite jubel, skrattar studsskottmissaren.
Tränare Stefan Germerud, som också tvingades spela med så mycket folk borta, var sprudlande glad. Även han bjöd på show med ett bakom-ryggen-mål på kontring.
‒Tänk att det kan vara så roligt att vinna en handbollsmatch en fredagskväll, jublar han.
Just inställningen var det som gjorde Stefan extra glad.
‒Vi kan brinna men i dag glöder det om oss, beskriver han.
[fakta nr="1"]
Örebro hängde med målmässigt första kvarten. Därifrån gjorde IFK 9–3 på sina motståndare. Framför allt Simon Skuthälla hade en rolig kväll.
‒När de kommer lite på hälarna passar det honom perfekt, säger Stefan.
Simons försvarsagerande var minst lika effektivt. Han var i en klass för sig.
‒Sedan skulle jag vilja lyfta fram Viktor (Brofjord) just när det gäller inställningen, säger Germerud.
Andra halvlek blev egentligen en enda lång defilering. Faktum är storsegern kunde blivit ännu större. IFK kostade på sig att kasta bort en hel del bollar.