Hur har det gått det med den tryckande hettan de senaste veckorna?
– Det är flera problem. Nästan alla hästägare har problem med fodret. Det har vi lyckas lösa på egen hand för tävlingshästarna – men för de yngre som går ute mera har det varit jätteproblem att hitta bete, förklarar Emelie Brolin.
– Vi har betongväggar i stallet så det har varit ganska svalt ändå inne i stallet. Jag har faktiskt gjort så att jag har behållit mina vanliga träningstider. Det är klart att det vore skönt för både mig och hästarna att rida ut i svalare luft klockan sex på morgonen. Men ska man tävla i sådan här värme går det ju inte att enbart träna i bättre förhållanden, både jag och hästarna ska vänja oss. Sedan tänker jag inte på värmen ens under träning.
Det ska, enligt prognoserna vara just strålande sol och 31 grader varmt i holländska VM-orten Ermelo den tid som Brolin gör sin start.
– De svettas ju mera så vi är noga med att de får i sig mera vatten, salt och vitaminer. Vi tränar klokt, vi har med oss fläktar och så transporterar vi ner Valbonne på natten när det är svalare.
Det finns så många anledningar att behandla den här hästen med yppersta noggrannhet inför alla påfrestningar. Brolin har helt enkelt ALDRIG haft en unghäst som har varit i närheten av så bra som Bergsjöholms Valbonne.
– Jag har ju lyckats ta mig till landslagsnivå även med hästar som inte alls har varit så här bra som unghäst, så det är klart att det finns förutsättningar att kunna utveckla Valbonne till en internationell tävlingshäst – och kanske till och med hitta en OS-häst här, säger Brolin – och det blixtrar till lite i de glada ögonen när vi har klivit in inomhus i Brolötens kafédel – en fin anläggning utanför Sparreholm – för att få några grader svalare.
Sedan handlar det ju om djur så man kan inte bara dra raka linjer och planera framtiden.
– Nej, det räcker ju med en skada eller att vi hakar upp oss på någon övning i en högre klass som han inte klarar och mycket annat. Men det finns just nu alla förutsättningar.
Brolin själv har haft ett par ruggiga skador, men har ändrat på en del i sin ridvardag för att minimera riskerna, är skadefri nu och har inte heller hon varit bättre.
– Ja, jag känner att jag är på gång nu! Jag har också möjlighet att kunna satsa på den här hästen på ett sätt som jag inte har gjort innan. Nu gör vi ALLT som krävs för att komma så långt som möjligt med honom.
Därför känns det skönt att ha etablerat verksamheten och ha ett stort team runt omkring. Det är just nu en ridskola som avslutas och det hålls träningar och de egna hästarna ska tränas.
– Det har varit en balansgång och numera fokuserar jag på att göra färre saker bra – men man måste ju samtidigt finansiera sin satsning på något sätt. Numera känner jag att jag har hittat balansen. I dag har jag haft en timmes träning med Valbonne och i eftermiddag åker jag upp till Stockholm för att träna med min PT som verkligen bidrar till min elitsatsning.
Har fyssatsningen på den här nivån pågått länge för egen del?
– Jag har alltid varit aktiv och kört motionslopp men med den nya PT-träningen fokuserar vi helt på mig som ryttare; man kan ha hur mycket koordination som helst, men har man inte styrkan så blir man lite långsammare och klumpigare i rörelsemönstret och då blir det domaravdrag. Ju mer i balans jag är desto bättre signaler ger jag till hästen.
– Det gäller ju att aldrig störa utan bara supporta. Jag har varit duktig på att lära hästarna, men har kanske saknat den sista finishen i siluetten på banan. Nu har jag verkligen orkat titta på mig själv i videoupptagningar för att förbättra mig ytterligare – och det är kul.
Den femåriga hästen – vilket är en perfekt tävlingsålder för en travhäst men mycket låg ålder för en hingst som ska utbildas till fulländad dressyrhäst – fortsatte att agera med Zlatanstil när han kvalade in till VM på den stora arenan i Falsterbo.
Det gör att Emelie Brolin till och med har fått lite finalförhoppningar – femton direktplatser och fem vidare via ”andra chansen” – inför detta första VM-framträdande ökade. Men framför allt har Gnesta RK-ryttaren en framtidshäst till dressyrens högre klasser som heter duga.
– Jag vill ju absolut inte köra slut på Valbonne inför ett unghäst-VM. Tävlingen är ju så långt ifrån slutmål man kan komma; viktigast för att dels få erfarenhet och dels visa upp Valbonne för internationella domare. Framtidsutsikter bedöms där nere – och det är jätteviktigt.
De har jobbat tillsammans i två år – en ändå ganska kort tid.
– Vi var väldigt säkra på att det var något extra med honom. Det var väl egentligen när han blev godkänd hingst som vi förstod att alla andra såg det vi kände.
Valbonne har mankhöjden och ”pampigheten” med en färg som skiftar åt koppar som underlättar att kunna gå hela vägen. Men det är psyket som hittills är extra allt och gör att det finns så stor tro på Valbonne.
– Han ska fortsätta att ha den här gnistan och glöden, vilja ta plats och visa upp sig – och tycka att det är så här roligt. Jag känner nu att den här egentligen ganska egensinniga hingsten verkligen vilja kämpa och ta ut allt för mig. Det är en fantastisk känsla...