Strax innan millennieskiftet började Claes få upp ögonen för det domarmässiga inom friidrotten.
– Det var när sönerna började med friidrott runt 1999. Då märkte jag att jag tyckte det var rätt kul med regelfrågor och sådant som en funktionär sysslar med. Lottningar, seedningar, resultatrapportering med mera, minns Claes.
Det började på klubbnivå i Nyköping, där han än i dag är aktiv med att hjälpa till på lokala tävlingar. Därefter – de senaste tio åren drygt – har han varit aktiv på förbundsnivå med en hel del SM-tävlingar i bagaget.
– Det har handlat mycket om att agera teknisk delegat på de tävlingarna – att se till att allt går rätt till, säger Claes.
Nu har 51-åringen tagit nästa kliv. Varje nationsförbund utser representanter för en internationell domarkurs som innefattar såväl skriftliga som muntliga prov.
– Jag var där för fyra år sedan och klarade det. En panel av internationella domare utses och vart fjärde år sker en ny examination, berättar Claes.
I början på september i år lyckades han via ännu en lyckad examinering ta sig upp ännu en nivå. Till IAAF-nivå närmare bestämt. IAAF är den internationella organisationen för friidrottsförbunden.
– Där är det ännu svårare. Man ska ta sig igenom flera nålsögon – till viss del med tur men det handlar framför allt mycket om att ha god regelkunskap, förståelse för situationerna och en förmåga att ta snabba beslut i ett verkligt läge.
– I den panelen sitter de bästa från respektive världsdel. 37 totalt där de två andra svenskarna också klarade provet, säger Claes, som sitter med i dels den högsta men också den panel som är på Europanivå.
Nu är han ITO – förkortning för international technical official. Det ger honom möjligheten att komma iväg och få döma på de större, internationella mästerskapen.
– Nästa år är det ju bland annat inomhus-VM i Birmingham och EM i Berlin, säger Claes angående potentiella uppdrag framöver.
På längre sikt finns VM och OS i tankarna.