Till vardags arbetar de som vikarierande musiklärare och allmänlärare i Nyköping – Hampus Rylander, Johannes Bergman och Kevin Rydstrand. Tillsammans utgör de Dystopi, ett av Nyköpings få egna punkband.
– Vi har bara spelat i ett år. Det började väl med att jag och Kevin, som är bekanta sedan högstadiet på Breviksskolan i Oxelösund, spelade tillsammans på musiklektionerna ibland. Johannes och jag gick på gymnasiet tillsammans, på musikprogrammet på Tessin. Jag började prata med de båda på olika håll, för vi ville alla spela i ett punkband, säger Hampus Rylander.
Han fortsätter:
– Vi sa att vi skulle spela lite punkcovers på skoj, sedan utvecklade det sig. Vi fick en spelning, började skriva egna låtar, och så fortsatte det bara så.
Den första spelningen var i juli förra året, på Magasinet i Nyköping. Sedan dess har bandet haft en rad lokala spelningar. På lördag är det dags igen, efter ett lite längre uppehåll (senaste spelningen var i februari). Det här tillfället är lite extra speciell, förklarar Rylander. Bandet släpper nämligen sin första skiva, "Från en stol i Rosenbad".
– Det är skiva på tio låtar som vi har spelat in själva. Det är bara egenskrivet material, som vi överlag är väldigt nöjda med.
Vad kan man säga om låtarna?
– Det är Johannes som har skrivit låtarna så jag ska väl inte uttala mig för mycket om det. Men det är ganska mycket vänsterpolitik, mycket om dagens samhälle, med alla flyktingkatastrofer och krig. Men det är inte bara politik rakt igenom. Vissa låtar är mer personliga för Johannes.
Hur skulle du säga att punkscenen mår i Nyköping?
– Ja, den är väl i princip helt död. Vad jag vet så är väl vi det enda riktiga punkbandet. Vi har ju Fru Fortuna såklart, det är punk också, men kanske med en annan stil på det.
Det finns hopp, menar Rylander. Sett över hela Sverige tycker han sig se att punken fortfarande lever på sina håll.
– Det finns mycket punkband runt om i landet. Det är väl just i Nyköping som det inte finns. Rent allmänt känns det som att musikscenen i Nyköping är lite halvdöd. Vi vill försöka gå emot det där om att band börjar spela, för att sedan lägga ner efter ett år.
Vad tror du behöver komma till för att få i gång musikscenen i Nyköping?
– Det pratar vi i bandet om hela tiden. Grejen är att det arrangeras grejer ganska ofta. Vi har ändå spelat i Nyköping sju gånger det senaste året. Så spelningar finns. Det är mer att det inte kommer så mycket folk när man till exempel spelar på Magasinet. Tyvärr går folk mest på krogen och kollar på band, där man får dricka öl.
Hur går tankarna inför lördagens spelning på Rockbaren?
– Vi hoppas ju såklart att det ska komma lite folk. Det här är nog den spelning som vi sett fram emot mest hittills. Dels för att vi inte har spelat på länge och dels för att vi släpper den här skivan. Det är väldigt roligt på alla sätt.