Lova, född 2003, gjorde sitt andra framträdande i Stålbucklan och under denna upplaga fick hon matcha med och mot tjejer som i många av fallen var två år äldre. Tjejen med nummer fem på ryggen fick äran att bära ett ”A” på framsidan – assisterande lagkapten med andra ord. Dessutom en ytterligare ledande roll: förstecenter.
– Det har varit en sjukt rolig upplevelse, säger Lova i bussen på väg hem från Fjällräven Center i Örnsköldsvik, där hennes distriktslag alltså fick ge sig i kast med en finalmatch inför SVT:s kameror.
Efter två rejäla rysare på raken – vinst efter straffar i såväl kvartsfinal som semifinal – blev det inte fullt lika dramatiskt när Södermanland tog sig an Västergötland-Bohuslän/Dal i finalbataljen. 0–4-förlust till slut, där Lova imponerades av det vinnande laget.
– De var värdiga vinnare. Väldigt disciplinerade, spelade säkert och bra och var ett riktigt tufft motstånd.
Hon imponerades än mer av Södermanlands insats.
– Det är en grym laginsats som tog oss ända till final. Alla har varit så positiva hela vägen. Stämningen har varit skitbra, säger Lova, till vardags i Nyköpings Hockey Ungdom.
Den där lagmoralen avspeglade sig extra tydligt när det var extra skarpt läge. Sörmländskorna vände nämligen underläge till seger i både kvartsfinalen mot Västerbotten och i semin mot Gästrikland/Hälsingland. Sett till Södermanlands förutsättningar – storleken på hockeydistriktet och utbudet på spelare inte minst – får detta ses som en jätteprestation.
– Jag är fantasiskt stolt. Det är första gången någonsin på tjej- och distriktsidan som Södermanland blir topp två i hela Sverige, myste team managern Thomas Af Bjuhr.
Lova kan, med två Stålbucklanturneringar i bagaget, blicka fram mot två till. Det har hon åldern inne för. Bevisligen talangen också. – Klart man är ledsen för förlusten i finalen – men framför allt känner man sig sjukt stolt, summerade Lova känslorna efter den andra upplevelsen i ordningen.
[fakta nr="1"]