SÄ ska SSAB minska koldioxidutslÀppen

SSAB Àr den enskilt största utslÀppskÀllan av koldioxid i Sverige. Nu hoppas de att fÄ ner de fossila utslÀppen med upp till 30 procent.

Bo Sundelin Àr projektledare frÄn SSAB sida i ett forskningsprojekt som förhoppningsvis ska minska deras koldioxidutslÀpp markant.

Bo Sundelin Àr projektledare frÄn SSAB sida i ett forskningsprojekt som förhoppningsvis ska minska deras koldioxidutslÀpp markant.

Foto: Fotograf saknas!

Övrigt2017-09-03 12:00

SSAB stĂ„r för cirka tio procent av Sveriges koldioxidutslĂ€pp, men stora planer finns kring deras framtida stĂ„lproduktion. Ett forskningsprojekt bedrivs för att undersöka möjligheterna att tillverka stĂ„l med hjĂ€lp av vĂ€tgas i stĂ€llet för kol. Men en sĂ„dan lösning – om den ens Ă€r möjlig – ligger mĂ„nga Ă„r framĂ„t i tiden. Forskningsprojektet Hybrit, som bedrivs tillsammans med LKAB och Vattenfall Ă€r tĂ€nkt att pĂ„gĂ„ fram till 2035.

Rent tekniskt borde det vara möjligt att nÄ 30 procent

Nu vill man minska de skadliga utslÀppen fram till dess. I ett nytt forskningsprojekt vill SSAB tillsammans med Swerea Mefos, ett forskningsinstitut knutet till stÄlindustrin, se om det gÄr att anvÀnda biokol för stÄltillverkning i masugn. NÄgot de tror skulle kunna minska koldioxidutslÀppen med upp till 30 procent. SjÀlva tekniken finns redan, men har bara testats i smÄ masugnar. I Brasilien har man injicerat trÀkol i masugnar, men den produktionen skiljer sig frÄn det SSAB vill göra nu. Troligtvis kommer de storskaliga försöken göras pÄ SSAB i Oxelösund.

– Det vi ska titta pĂ„ Ă€r hur man sakta men sĂ€kert kan införa biomaterial i stĂ€llet för injektionkol till masugnen. Vi kan inte ersĂ€tta koksen helt, men vi borde kunna fĂ„ ner de fossila koldioxidnivĂ„erna med 20–25 procent. Rent tekniskt borde det vara möjligt att nĂ„ 30 procent, sĂ€ger Bo Sundelin som Ă€r senior utvecklingsingenjör pĂ„ SSAB Oxelösund.

Men först mĂ„ste testerna falla vĂ€l ut. Projektet startar nu under september mĂ„nad och för SSAB i Oxelösund kostar det 13 miljoner kronor. Sedan kommer nĂ€sta problem. NĂ„gon mĂ„ste leverera biokol – i enorma mĂ€ngder.

– Bara till ett kort försök gĂ„r det Ă„t 1 000 ton. PĂ„ lĂ€ngre sikt kan det behövas 25–30 000 ton bara i Oxelösund och det finns inte att fĂ„ tag pĂ„ i dag. Vi behöver en typ som Ă€r anpassad efter vĂ„ra behov, sĂ€ger Sundelin.

En dialog finns med skogsindustrin och Sundelin hoppas att om forskningsprojektet kan visa att efterfrÄgan pÄ den hÀr typen av biokol finns, dÄ kommer den att tillverkas.

– Vi borde kunna börja genomföra försöken under 2018–2019 och om allt gĂ„r som vi hoppas skulle tekniken kunna vara i drift 2020–2021, fortsĂ€tter han.

Skogsflis i masugnen

En del av det fossila kol som anvÀnds i SSAB:s masugn i Oxelösund skulle delvis kunna ersÀttas med biokol som bland annat kan tillverkas av restprodukter frÄn skogsindustrin.

Biokol kan enkelt beskrivas som den trÀkol som anvÀnds till sommarens grillkvÀllar, men SSAB behöver en skrÀddarsydd variant dÀr inte fullt sÄ mycket kolvÀten försvunnit frÄn trÀkolen.

Till forna tiders jĂ€rnhantering anvĂ€ndes mĂ€ngder av trĂ€kol. NĂ„got som gjorde att kalhyggena bredde ut sig i Sverige. Än i dag finns mĂ„nga rester av gamla kolmilor i Sörmland.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!