SSAB stĂ„r för cirka tio procent av Sveriges koldioxidutslĂ€pp, men stora planer finns kring deras framtida stĂ„lproduktion. Ett forskningsprojekt bedrivs för att undersöka möjligheterna att tillverka stĂ„l med hjĂ€lp av vĂ€tgas i stĂ€llet för kol. Men en sĂ„dan lösning â om den ens Ă€r möjlig â ligger mĂ„nga Ă„r framĂ„t i tiden. Forskningsprojektet Hybrit, som bedrivs tillsammans med LKAB och Vattenfall Ă€r tĂ€nkt att pĂ„gĂ„ fram till 2035.
Rent tekniskt borde det vara möjligt att nÄ 30 procent
Nu vill man minska de skadliga utslÀppen fram till dess. I ett nytt forskningsprojekt vill SSAB tillsammans med Swerea Mefos, ett forskningsinstitut knutet till stÄlindustrin, se om det gÄr att anvÀnda biokol för stÄltillverkning i masugn. NÄgot de tror skulle kunna minska koldioxidutslÀppen med upp till 30 procent. SjÀlva tekniken finns redan, men har bara testats i smÄ masugnar. I Brasilien har man injicerat trÀkol i masugnar, men den produktionen skiljer sig frÄn det SSAB vill göra nu. Troligtvis kommer de storskaliga försöken göras pÄ SSAB i Oxelösund.
â Det vi ska titta pĂ„ Ă€r hur man sakta men sĂ€kert kan införa biomaterial i stĂ€llet för injektionkol till masugnen. Vi kan inte ersĂ€tta koksen helt, men vi borde kunna fĂ„ ner de fossila koldioxidnivĂ„erna med 20â25 procent. Rent tekniskt borde det vara möjligt att nĂ„ 30 procent, sĂ€ger Bo Sundelin som Ă€r senior utvecklingsingenjör pĂ„ SSAB Oxelösund.
Men först mĂ„ste testerna falla vĂ€l ut. Projektet startar nu under september mĂ„nad och för SSAB i Oxelösund kostar det 13 miljoner kronor. Sedan kommer nĂ€sta problem. NĂ„gon mĂ„ste leverera biokol â i enorma mĂ€ngder.
â Bara till ett kort försök gĂ„r det Ă„t 1 000 ton. PĂ„ lĂ€ngre sikt kan det behövas 25â30 000 ton bara i Oxelösund och det finns inte att fĂ„ tag pĂ„ i dag. Vi behöver en typ som Ă€r anpassad efter vĂ„ra behov, sĂ€ger Sundelin.
En dialog finns med skogsindustrin och Sundelin hoppas att om forskningsprojektet kan visa att efterfrÄgan pÄ den hÀr typen av biokol finns, dÄ kommer den att tillverkas.
â Vi borde kunna börja genomföra försöken under 2018â2019 och om allt gĂ„r som vi hoppas skulle tekniken kunna vara i drift 2020â2021, fortsĂ€tter han.