För många, framförallt i Nyköpings lokala idrottsliv, var Kalle Eriksson känd för sitt arbete med Lokalsporten – webbaktören som bevakade den lokala idrotten i östra Sörmland. Tillsammans med nära vännen och kollegan Martin Brunelius producerade han live-tv-sändningar där den lokala idrotten stod i centrum.
– Under åren med Lokalsporten träffade jag honom nästan mer än min familj. Vi jobbade hela tiden, kvällar och helger, och tyckte att det var så jäkla kul, säger Martin Brunelius.
Vänskapen går långt tillbaka, ända sedan barndomsåren. Det var också via idrotten, mer specifikt fotbollen, som allt började – med avstamp i IFK Nyköping i sexårsåldern. Sedan blev det Nyköpings BIS, där Kalle iklädde sig rollen som en snabb och teknisk mittfältare.
Saknaden efter vännen är stor, förklarar Martin, som lyfter fram en särskild del av Kalles personlighet.
– Glädje var en viktig del, han var alltid glad. Och det smittade av sig. När han såg att man var lite låg kunde han slita tag i en, och bara säga "glädje". Han var bra så.
Kalle växte upp på Arnö, tillsammans med mamma Lillemor, pappa Olle och brodern Petter, fyra år äldre. Adressen byttes senare mot Nyköpings centrala delar när familjen flyttade till en ny bostad på Brunnsgatan.
– Förutom att han var min brorsa så var han ju också en av mina närmsta vänner. Vi hade väldigt bra kontakt de sista tio åren. Han var en av de viktigaste personerna i mitt liv, om inte den viktigaste, säger Petter, som i dag bor och arbetar i Stockholm.
De sista åren arbetade även Kalle i Stockholm, som produktchef på Suzuki Sverige. Han och Petter träffades ofta; åt tillsammans ute, sprang ihop och gick på konserter. Utöver det spelade de golf och åkte på semester tillsammans.
Sista gången som Petter såg Kalle var bara en kort tid innan bortgången.
– Det var när jag hämtade honom på Gullmarsplan i Stockholm. Då hade han varit på en Djurgårdenmatch. Han var ju superdjurgårdare. Sedan var vi och käkade middag. Det var söndagen innan han gick bort, berättar Petter.
Även bland de lokala föreningarna har Kalles bortgång uppmärksammats. Kalle var under en tid ordförande i Nyköping Gripen, och när laget i början av oktober mötte Trångsund hedrades han med en tyst minut. Flera från Gripen närvarade också under Kalles begravning.
Bearbetningsprocessen är långt ifrån över för familjen, förklarar Petter. För honom är det framförallt den vardagliga kontakten som lämnat ett stort hål i tillvaron.
– Jag kommer sakna att kunna ringa honom när jag vill och snacka skit, eller gå och käka middag, utan att egentligen ha någon plan. Det börjar bli tydligt till vardags hur mycket han betydde för mig, och hur ofta vi hördes och sågs.