Det viner bollar runt pressbordet när de estländska herrarnas uppvärmning har kommit till insmashningen. Lite surrealistiskt sådär och signifikativt för det blev förlust för de svenska tjejerna mot samma nation i en lika jämn match som de vann på bortaplan.
Spelet gick i vågor, men de estländska tjejernas försvarsspel hade det svettigt när Sverige varierade och kom upp med några grymma långa diagonala passningar som TRYCKTES in. Sverige hade alla verktygen för att ta matchen, om man hade kunnat spela loss även på de viktigaste bollarna – där världsstjärnan Isabelle Haak fick ta nästan allt ansvar.
– Det är bra att variera spelet så vi blir svårare att läsa men det tycker jag att vi gör överlag och jag tycker att vi ska vinna den – men de lyckades spela bättre på de viktigaste bollarna till sist, analyserar "Bella" själv.
Mmm när jag efter matchen träffade Isabelle Haak slås jag inte bara av att 195 centimeter är rätt långt för att vara en volleybollspelare på damsidan utan hur extremt moget och klokt hon som fyller 19 år senare i sommar bara minuter efter en tung förlust resonerar över den där bollen som i praktiken avgjorde hela matchen.
Ställningen var 2–1 i set och 24–23 i fjärde när Haak först dök upp från lite mera udda centrala positioner men snart nog ute på smashfickan.
– De gör det bra men vi har tre–fyra BRA lägen att bara döda den där bollen och vinna matchen. Men just vid den där bollen började Estland plötsligt spela JÄTTEBRA i försvar – och det var ju lite synd för oss, säger Haak.
När allt är så jämnt så kan en enda boll avgöra en hel match. Psykologiskt. Från den bollen spelade nämligen Estland extremt bra försvarsspel och det var inget snack i skilje efter den käftsmällen. Då var gästerna överallt och hade nu superinspirerade dubbelblock mot Haak, som emellertid försökte visa vägen som vid 1–1. Så jäkla följsamt med tanke på den längden och 332 centimeter smashräckvidd att hålla reda på.
När det passar med en droppboll levereras en sådan. Pronto.
När det passar med att damma på med en monsterspike så SMÄLLER det bara.
När det passar med att vika ner en boll på baslinjen så kommer en sådan.
I slutet av det tredje setet mot Estland satt man bara och gapade. Visst, alla som kan volleyboll och har sett Bella Haak spela live har sagt allt det här vi i en alla fall skapligt fylld A-hall i Rosvalla fick se. Och visst, tjejen som slog igenom i Engelholms Volley debuterade i landslaget redan som 14-åring.
Men när Haak roterade till serve i slutet av det där setet och slappade på ett par servar som fick mig att tänka tillbaka på Bengan Gustafsson i svensk herrvolleybolls guldålder.
Jäklar vilken världsstjärna vi har – och ett lag med potential i stort. Missa inte att se dem på lördag. Vid OS 2024 kan de här tjejerna slåss om medaljerna...
...med den räckvidden och spelförståelsen hos Bella Haak känns det inte längre som någon utopi – i världens näst största bollsport.