Det här svenska laget upphör inte att förvåna. Helt plötsligt känns det som att allt är möjligt. Vi kom till Ryssland med, på sin höjd, ett betongförsvar. Det har levererat från dag ett, vi har inte släppt igenom mer än två mål från de som vann VM senast. Till det har vi nu också hittat en väg fram som leder till målchanser. Vi är helt enkelt sjukt bra på att göra det vi kan bäst. Ett landslag som egentligen inte har några stora stjärnor men som gör allt tillsammans som grupp. Då blir det plötsligt hög klass.
Segern var rättvis inget snack om något annat. Vi skapade betydligt mer chanser än vad våra motståndare gjorde. Visst, om bollinnehav hade räknats hade vi förlorat. Men som alla vet betyder det ingenting.
Läste i halvtid på sociala medier där internationella fotbollssajter tyckte hela halvleken var en gäspning. Håller inte alls med. Jo, en sak var en gäspning, våra motståndares långsamma sidledsbollande och fruktlösa försök att hitta en väg fram till målchans på Robin Olsen. För de kom ingenstans, det hände ingenting.
Det svenska gemensamma försvarsagerandet är outstanding i detta mästerskap.
Man får säga vad man vill om den första halvleken men när Sverige väl kom fram så blev det nästa alltid farligt. Okej, vi spelar inte igenom mittfältet speciellt ofta. Men det är vi ju inte bra på. Vi spelar långt och jobbar sedan stenhårt på andrabollarna. Vi är också bra på att snabbt sno tillbaka bollen när vi tappat den i anfallsläge. Det är så vi skapar våra chanser. Långa anfall är inte vår grej. Det får andra hålla på med.
Jag närde ju en förhoppning om att det skulle lossna för Marcus Berg. Nu hade han också två kanonlägen med sin bästa fot, högern, innan matchklockan på arenan i St. Petersburg ens hade tickat fram tio minuter. Men det blev en snedspark och ett skott i täck. Med vänstern fick han i alla fall sedan ett vasst skott på mål men då gjorde Sommer i Schweiz mål en snygg enhandsräddning.
Vi får addera dessa missar till Bergs kvot av bommar i VM och hoppas att det nu är överfyllt så han kan göra mål i kvartsfinalen i stället. Jag trodde ju att bom-kvoten var fylld redan till åttondelen.
Jag hade ju hoppats på att Oscar Hiljemark skulle ta avstängde Sebastian Larssons plats på mittfältet. Nu blev det dock som jag trodde, MLS-proffset Gustav Svensson i stället. Så här i efterhand kan man kanske inte kritisera valet. Gustav jobbade bra i defensiven och Sverige höll ju nollan. Schweiz kom aldrig fram centralt mot vår backlinje där Gustav patrullerade.
Men det blir lite av riskminimering i kubik.
Problemet är att han, till skillnad mot Sebastian Larsson och som jag ser det även Hiljemark, inte bidrar med någonting offensivt. Det kan man ju i sig acceptera men jag tycker att det även påverkade Albin Ekdals offensiva spel. Schweizarna hade så klart gjort sin läxa och tog bort Ekdal, han fick inget utrymme alls, ja förutom två heta avslutslägen.
Det är ingen tvekan om att vi hamnat på rätt slutspelshalva. Där finns länder som passar oss. Mot Brasilien, Frankrike och förmodligen även Belgien som alla spelar kvickt och tekniskt tror jag vi skulle få väldigt svårt. Fast Janne Andersson och hans ledarstab har kanske ett motdrag mot det också.
Det allra bästa är, vi får fortsätta att slå ur underläge. Nu laddar vi om för ny nagelbitare på lördag.