Efter en lång flygresa från Australien är Trosatjejen hemma igen. Den första stora tävlingen i den nya båten, med nya parkompisen Johanna, är över.
Det blev en sjundeplats totalt.
– Vi är nöjda. När det var lätta vindar var vi uppe i topp i de flesta av seglingarna och i somliga blev det även en topplacering. Vi har bra fart.
Däremot hade tjejerna det lite mer problematiskt när det blåste hårda vindar och gick höga vågor på havet.
– Ja, du, det finns ju inte så mycket höga vågor i Stockholms skärgård, säger hon och skrattar.
Under en av seglingarna var det så svårseglat att inte en enda båt hade mindre än tre rullningar i vattnet. Det var därför Therese och Johanna hade hela tre niondeplatser, eller rättare sagt DNF (did not finish)-platser, på sitt samvete.
– Kommer man inte i mål på maxtiden, som jag tror är tio minuter efter att den första båten gått i mål, får man den placeringen.
Men veckorna i Australien har gjort att duon nu har bestämt arbetsfördelningen ombord. Therese är bland annat ansvarig för farten.
– Det är mitt jobb att hitta rätt vinkel på seglen, förklarar hon.
Men för att ta en OS-plats i Rio krävs mer. Vid nästa världscupssegling dyker även ett par till svenskbåtar upp.
49:er FX är en relativt ny båtklass, och helt ny vad gäller OS. Så i Australien fanns det bara åtta båtar på startlinjen.
– Men det kommer att bli betydligt fler i USA och när världscupstävlingarna startar i Europa så blir det ännu fler, säger Therese.
Duon åker till Miami ett par veckor innan världscupsstarten den 25 januari. Bara för att finslipa formen. Innan dess blir det skidläger hos OS-medaljören Fredrik Lööf.
Världscupsstarterna är nog så viktiga, men det är i september Therese och Johanna egentligen ska vara som bäst. Då är det dags för första OS-kvalet.
– Först ska det beslutas om vi får en nationsplats, sedan ska SOK plocka ut en båt, säger Therese.