IFK Lidingö-orienteraren har flera gånger visat att han är en grymt snabb löpare i obanad terräng, bland annat så ångade han ifrån en hel klunga och vann startsträckan på megstora Jukolakavlen 2015.

Och Hector Haines har faktiskt aldrig känt sig så stark som just nu när han avverkade de cirka 11 både kuperade och knixiga kilometerna på den preliminära tiden 45.04 där möjligen hela fältets tider kommer justeras 30 sekunder till det bättre.

Nu var själva känslan det viktigaste eftersom det inte fanns något elitmotstånd på herrsidan – utan att förringa Hällenordföranden Mikael Larssons fina lopp. Han vann kampen om andraplatsen i herrklassen, men var åtta minuter efter skotten tillbaka i målet på Palstorp.

Artikelbild

Nu väntar snart Engströms mördarbacke – som skotten kunde njuta av när det gäller utsikt och terräng.

– Jag har haft en bra och helt skadefri vinter och känner mig grymt stark. I dag kändes det verkligen bra; kunde inte bara trycka på i uppförsbackarna utan jag hade benen till att växla tempo efter terrängen så jag flöt fram, säger Haines.

– Det är en skön känsla när man bara kan slå på farten när det är ”störtlopp” och parera stenar och sådant. Jag hoppas på ett riktigt bra år både för mig och min klubb, Lidingö.

Vilken sträcka får du på Tiomila tror du, första eller sista?

– Inte första i alla fall. Vi har faktiskt redan diskuterat lite kring det där och visst skulle det kunna bli sista, men det lutar mycket mera åt en nattsträcka. Troligen blir det långa natten, säger Haines.

Artikelbild

Johanna Engström valde att inte haka på Hector Haines i början – vilket var klokt.

Är du tillräckligt bra nattorienterare för att kunna gå ifrån själv på Långa natten med det här löpsteget?

– Jag hoppas det i alla fall och det är ett scenario som vi faktiskt också har snackat om. Men för att jag ska kunna testa den chansen måste jag förstås i så fall gå ut i tät. Tiomila kan bli spännande för terrängen passar mig väldigt bra!

Artikelbild

Mikael Larsson föregår som gott exempel som vältränad Hällenordförande, här finner han för gott at kasta handskarna till familjemedlemmar vid vätskekontroll ett.

Vad tyckte du om terrängen här?

– Mm, det var en väldigt kul och omväxlande bana med både krävande uppför och utför, klippiga partier och så verkligt vackra delar, som till exempel sträckan från ravinen (nedanför Fadadammen) och upp på den där höjden (Jätteberget).

Artikelbild

Här kommer förföljarna med Johan Lövdal, Team Nordic Trail Norrköping, och så Mikael Larsson som körde på säkerhet i nedförsluten.

Den kallas numera också "Engströms mördarbacke". Hällenorienteraren Johanna Engström – som bor nästgårds på Fada gård därav namnet – gillar utsikten där uppe då hon hade återställt ordningen och säkrat den lilla presigekampen om att bli totaltvåa. Nedanför var det plötsligt nästan kontakt bakåt.

– Jag sprang fel i området med bäverfällda träd. Tittade bara på träden och trodde att de var naturliga hinder, så jag tappade väl tio sekunder där. Men sedan kändes det väldigt bra även uppför Engströmsbacken, säger Johanna och skiner upp.

Artikelbild

Hector Haines flöt verkligen fram i terrängen – här nedför trappan ner mot ravinen nedanför Fadadammen.

Efter en bra vinterträning där hon numera har möjlighet att köra ett pass på lunchen på nya jobbet kom tre veckor med halsfluss och maginfluensa efter nyår.

– Men nu kändes det jättebra i benen och det blir en satsning på orienteringen den här säsongen.

Artikelbild

Hector Haines hade faktiskt en uppvisning i snyggt, lätt och framför allt vägvinnande löpsteg i alla möjliga terrängtyper. Skotten som orienterar i IFK Lidingö satte ett mycket bra banrekord.

Nyköpings Wintertrailrun samlade 75 deltagare första året.

– Det är vi nöjda med, kul också att vi får lovord om den vackra banan, säger arrangerande Tobias Kjell.