Det blev stenhårt tryck direkt på Nyköpingssonen John Lindman som med massor av adrenalin och inspiration i kroppen valde att utmana en av förhandsfavoriterna, Oliver Berntzon, på yttern och gick omkull utanför ”Vispen”.
– Ja, det var ju mera han som kom på innern. Och så här i efterhand så var det där hela min kväll förstördes. Det hade varit så stor skillnad på alla sätt om jag bara hade tagit en tvåa där. Då hade jag haft elva poäng eller mera, säger Griparnas friskus.
Då hade John kunnat ta sig direkt till final bakom grundomgångens klart säkraste förare, Fredrik Engman och Jacob Thorssell.
Nu ska det sägas att Lindman ändå levererade en tvåa, trea och en tvåa efter kallduschen i första heatet – med bara en bra start. Spänd körning. Visst. Men John kämpade som tusan och drog ner varma applåder efter en viljestark omkörning på sista varvet.
Grundomgången avslutades för Johns del med ett rövarheat. Han behövde en tvåa där för att ta en plats i andra chansen. Och John levererade. Starkt.
– Jag tycker ändå inte att ingen riktig speedway för min del. Jag fick åka runt och sejfa hela tiden för att jag visste att jag minst behövde ha tvåor för att ta mig till andra chansen. Hade jag tagit en tvåa då – eller trea eftersom jag tyckte att det var Berntzon som skulle ha varit utesluten – så hade det varit något helt annat.
– Men det var väl inte menat att det skulle bli bättre än så här, suckar John – och lutar sig tungt mot ett räcke i mitten av depån med en ispåse på tummen innan konkurrenternas lotteriartade medaljstrid.
Fredrik Engman gjorde en liknande start i finalen då han körde ner Jacob Thorssell, som sedan inte kom till omstarten som var öppen för alla. Skillnaden var att Engman inte fladdrade så mycket som John gjorde.
– Nej, jag körde ner i någon håla och hade inte fallit om det inte hade dykt upp en annan cykel där ute. Men det är en liknande situation som Engmans – men det är tydligen så det ska vara.
Engman fick sedan guldet billigt efter strul i starten och där Berntzon bara tuffade runt och var nära att bli varvad. Upprörda känslor efteråt – riktade mot dagens domare.
Mm, det hade nästan lika gärna kunnat vara John som vände på en dålig trend och tuffade till sig ett silver som Viktor Palovaara, som coachades av Nyköpingsprofilen Mats Boström och hade flest poäng av alla förare på andra halvan. Så små är marginalerna i elitidrott – och det bådar ju gott för svensk speedway att återväxten ser hyfsad ut om nu John och ett par till kan ta nästa stora steg i utvecklingen.
– Visst känner jag att jag är med, men det är så jäkla synd att den där nollan i första heatet ska förstöra precis allt.
Men du har ju allsvensk semi att se fram emot redan på torsdag?
– Jo, visst, men jag har inte orkat börja tänka på den ännu. Det var ju det här som var grejen för mig den här säsongen . . .
Griparnas andre förare i finalen, Martin Liljekvist, hade ett jobbigt
junior-SM med en vurpa, nolla och uteslutning för att ha varit innanför markeringen.