Det är givetvis Masarnas Antonio Lindbäck och hemmalagets Fredrik Lindgren som han pratar om. Antonio gör ju dessutom comeback efter sin handskada så han är säkert extra taggad.
– Men det är inte där matchen avgörs. Toppförarna kommer att ta ut varandra, poängterar Fredrik, det är reserverna och mellangubbarna som måste göra det.
En av mellangubbarna, Kauko Nieminen hittar SN i bilen på väg till färjan mot Sverige.
– Allt är hur bra som helst, säger Kauko med en släpig brittisk brytning på sin engelska.
Han låter nästan för glad och lugn.
– Vet du, jag börjar faktiskt tycka om speedwayen igen, säger han.
Efter elva år som förare för olika brittiska team bestämde han efter förra säsongen att skippa den scenen helt i år.
– Nu kör jag bara i Finland och Sverige och det är så bra. Här kör jag för att det är roligt, där var det ett jobb.
Kauko beskriver känslan lite gran som att plocka på sig arbetskläderna och gå in i fabriken och köra ett niotimmarsskift.
– Jag har haft bra säsonger där också, tro mig, men det kändes som om jag kunde det livet. Med bara två klubbarn nu hinner jag med lite socialt liv också och det är underbart.
Det var sex år sedan Kauko var stjärna i Griparna, nu hittas finländaren på en femte plats i förarlistan. Ändå är han ganska nöjd med vad han presterat så här långt.
För ett par veckor sedan fick han för första gången hoppa in i en GP-tävling. Desto bättre att det var på hemmaplan i Tammerfors också.
– Ser man till poängen (fyra) så är det kanske ingen som förstår hur glad jag är, men jag fick köra alla fem racen och slåss med de stora killarna så jag har absolut inget att skämmas för.
Förra säsongen slutade lite tråkigt för Kakuos del. Han åkte omkull i ett lopp och skadade vänsteraxeln igen. Det var ingen allvarlig krasch, men för Kaukos del betydde det operation och sex månaders rehabilitering.
– Jag har under tre års tid mer eller mindre haft problem med axeln men det har fungerat att köra. Axeln har hoppat ur led och man har skjutit den på plats igen. Men den här gången gick det inte.
Han berättar att den vänstra axelns läge var tre centimeter lägre än den högras.
Så det var en hel massa de tvingades göra. Det var besvärligt nu men nu är axeln som ny. Nästan bättre än den högra.
Du funderade inte på att sluta?
– Absolut inte och nu har jag hittat en nytändning på äldre dar.
Det sista säger Kauko med ett skratt. Med sina 34 år är han inte lastgammal ännu.
Så hur går det i mötet mot Masarna?
– Det blir tufft. De var starka redan innan Antonio kom med i bilden och han är van att köra i Nyköping.