Det här var 15:e tävlingen för säsongen för Stig Andervang, Almunge MK.

– Och den femte segern, påpekar Stig, som tidigare körde som proffs under massor av år och fortfarande åker riktigt fort.

Men det var alltså en seger som hängde på en skör tråd på den sista sträckan.

Artikelbild

Årets vinnare Stig Andervang.

– Innan var det ju två minuter mellan varje startande. Men med allt strul trycktes det ju ihop. Så dammet hann inte lägga sig, börjar Stig.

Han kom in i en högersväng i uppemot 180–190 kilometer i timmen. Men med den dåliga sikten såg han helt enkelt inte vart vägen tog vägen.

– Så vi körde ner i diket eller vad det nu var. Körde säkert 100 meter. Det sprutade ormbunkar och gräs. Men vi hade tur, inte en sten slog vi emot.

Så den fyrhjulsdrivna Mitsubishin var snart uppe på vägen igen.

Artikelbild

Björn Ask var en av få hemmaförare som fick en framskjuten slutplacering. Han var trea i klassen för äldre bilar.

– Jag förlorade bara kanske tre sekunder, ler totalvinnaren.

Annat var det i fjol. Då bröt Stig på det som nu var sträcka tre.

Artikelbild

Peter Johansson i Opel Ascona.

– Då körde jag på en sten. Jag såg den till och med den här gången. Nu var den orange-markerad.

För Stig var det inte bra att sträckan sedan ströks. Han hade fem sekunder bättre tid än värsta konkurrenten, sekunder som han alltså tappade.

Artikelbild

Ruben Börjesson i sin Triumph.

Stig tog över ledningen efter sträcka fyra. En sträcka som han dessutom verkligen gillade.

– Innan ledde han i Skodan (Anton Eriksson, Sundsvall). Men han bröt. Vet inte vad som hände men han körde kanske på en sten.

Segermarginalen blev till sist 6,5 sekunder före Jari Saarinen MSK Kvarnvingarna. Bästa tvåhjulsdriva ekipage blev Daniel Wall i en Volvo 240, även han från Kvarnvingarna.

I den klassen fanns det förhoppningar om framskjutna placeringar för hemmaförarna Eric Johansson och Pontus Jakobsson. Så blev det inte alls. Eric bröt med motorproblem redan efter sträcka ett.

– Jag fick punktering i slutet av sträcka 4, säger Pontus när han håller på att låsa fast den orange-färgade Toyota Corollan på ett släp.

Det var bara att bryta. Väldigt synd. Pontus var bra med i toppen fram till detta.

– Både första, andra och tredje sträckan gick bra, säger SMK Nyköping-killen.

Efter sträcka 2 var Pontus sexa totalt och tvåa i klassen.

Det märkliga hände att broder Hampus Jakobsson också bröt på sträcka fyra. Också på grund av punktering.

– Och då ledde han B-förarklassen så han var väldigt besviken, säger Pontus som inte tyckte att vägarna höll.

– Inte när man har startnummer 27, påpekar han.

Hampus Juteryd, SMK Nyköpings banchef för tävlingen, var medveten om vägproblemen.

– Det är några vägar som gått sönder lite för mycket, konstaterar han.

– Vi måste ha bättre vägar till nästa år, slår han fast.

Då får nämligen tävlingen SM-status. Nu var det dock inte vägarna som ställde till det mest för arrangören.

– Det känns som att allt man inte kunde påverka hände, säger Hampus.

Redan i inledningen av tävlingen krockade två bilar (inga tävlingsbilar) på Nävekvarnsvägen, som fungerade som transportsträcka. Möjligen beroende på att många åskådare parkerat längs vägen för att kunna ta sig ut till sträcka ett och två.

Endast 22 bilar hann förbi innan tävlingen stoppades så att utryckningsfordon skulle kunna ta sig ut obehindrat. Det försköt tävlingen med säkerligen en timme.

– Det blir väldigt segt för alla, säger Hampus.

Men problemen slutade inte där. En skogsbrand upptäcktes längs järnvägen mellan Ålberga och Krokek. Nu var det så illa att Räddningstjänsten bara kunde ta sig fram dit genom att åka genom det som var sträcka 3. Många förare stod och väntade på att få starta när de såg Räddningstjänsten komma. Rätt många hann ändå köra.

Så sträckan ströks helt enkelt. Arrangören kunde inte få mer fördröjning på tävlingen än man redan hade.