Björn blev utbränd av jobbet på länsstyrelsenBjörn blev utbränd av jobbet på länsstyrelsen

Björn blev utbränd av jobbet på länsstyrelsen

Nyköping
Lästid cirka 6 min

Sjukskrivningstalen på Länsstyrelsen i Södermanland är "skyhöga", och enligt huvudskyddsombudet är medarbetarna rädda för att slå larm om brister i arbetsmiljön.
En av dem som blivit sjuk på jobbet är Björn.
Enligt den vikarierande landshövdingen Johanna Sandwall arbetar myndigheten aktivt med att förbättra arbetsmiljön.

"I december kraschade jag på riktigt. Jag mådde psykiskt dåligt, var stressad och deprimerad. Då gick jag till doktorn, något som jag med facit i hand borde ha gjort långt tidigare.

Det säger en av länsstyrelsens anställda, som vi valt att kalla Björn. Han vill inte ha sitt riktiga namn i tidningen, men är medveten om att hans arbetsgivare kommer att kunna identifiera honom utifrån tidningens artikel.

Björn är anställd som it-samordnare på länsstyrelsen i Nyköping. I december blev han sjukskriven, något han fortfarande är på 75 procent.

Sjukskrivningen hade föregåtts av en lång tid av varningssignaler, med hög stress, kortare sjukskrivningar och en ohållbar arbetsmiljö, berättar Björn. Han beskriver hur han fått hjärtklappning, känt sig otroligt stressad, blivit genomsvettig.

– Våren 2024 började jag må riktigt, riktigt dåligt och var tvungen att sjukskriva mig för att "turbovila".

Sedan kom sommarsemestern. När han kom tillbaka till arbetet fortsatte problemen, och Björn kände att det krävdes en ordentlig förändring för att han skulle kunna sköta sina arbetsuppgifter och behålla hälsan.

Men hösten gick utan att det blev bättre. Tillsammans med sitt fackombud hade han ett möte med sin närmaste chef. Då tog de bland annat upp att Björn skulle behöva komma till företagshälsovården för att förebygga en längre sjukskrivning. Men trots löften om att så skulle ske, fick han ingen tid hos företagshälsan.

I stället förvärrades situationen, och i december hade det alltså gått så långt så att han blev långtidssjukskriven.

Björn anställdes som it-samordnare 2021, men säger att han fått många ytterligare arbetsuppgifter och att han inte hunnit med sitt ordinarie arbete.

– Det har varit allt möjligt som har med vaktmästeri att göra, säger han.

När han sommaren 2023 fick en adhd-diagnos tyckte han att det kändes som en lättnad, som att han förstod mer av varför han fungerade som han gjorde.

Björn säger att han gjort allting rätt, och slagit larm om sin situation. Ändå har han inte fått tillräcklig hjälp.
Björn säger att han gjort allting rätt, och slagit larm om sin situation. Ändå har han inte fått tillräcklig hjälp.

– Det kändes bra, som att det förklarade en del kring min stress och varför jag mår så pass dåligt av stressen, säger han.

Björn berättar hur han hela tiden varit mycket tydlig mot arbetsgivaren med att han anser att han fått för många arbetsuppgifter och att han skulle behöva anpassningar för att klara jobbet – något som mejl mellan honom och hans närmaste chef, som SN tagit del av, bekräftar.

I maj skrev han till exempel att han var tvungen att gå hem eftersom han kände sig "darrig i kroppen, yr i huvudet" och hade ont i magen.

Björn menar att han gjort allting rätt och först talat om för sin närmaste chef hur han mådde, varit kontakt med HR-avdelningen och slutligen vänt sig till myndighetens högsta chefer, länsrådet och landshövdingen.

Förutom att han anser att arbetsbelastningen varit för hög, menar Björn att han skulle behöva en arbetsplatsanpassning på grund av sin adhd.

Den kanske viktigaste anpassningen som han efterlyst har varit att få sitta i ett enskilt rum, för att slippa bli störd hela tiden – något han har särskilt behov av på grund av adhd:n. Björn förklarar att det tar lång tid för honom att komma igång igen med det han höll på med om han blir avbruten och att oplanerade händelser skapar stor stress för honom – något han också beskrivit i mejl till sin chef.

Men något anpassning av arbetet eller arbetsplatsen gjordes aldrig.

– Det hände ingenting. Jag frågade flera gånger, men i stället ökade bara stressen, säger Björn.

Till sist, i augusti, fick han ett eget rum att arbeta i – i två veckor. Sedan blev han placerad i ett öppet kontorslandskap.

– Det är lite tragikomiskt, säger han.

Nu är han tillbaka på jobbet på 25 procent. Han säger att han i grunden vill fortsätta med sitt arbete på länsstyrelsen, men att han är orolig för att samma sak ska hända igen. Han önskar att arbetsgivaren ska utreda vad som gått snett, för att därmed kunna förebygga att det händer igen.

– Men de säger bara att vi ska "titta framåt nu", säger Björn.

Att han fått höra att det inte blir någon utredning om varför det brustit i hanteringen av hans arbetsmiljö gör att Björn känner sig otrygg och osäker på om hans situation kommer att bli bättre nu när han återgår till arbetet. Något löfte om arbetsplatsanpassning har han fortfarande inte fått.

Anna Forsbergs är facklig företrädade och huvudskyddsombud. Hon är mycket kritisk till hur myndigheten agerat i Björns fall.
Anna Forsbergs är facklig företrädade och huvudskyddsombud. Hon är mycket kritisk till hur myndigheten agerat i Björns fall.

Anna Forsberg är huvudskyddsombud och facklig företrädare för Björn på länsstyrelsen. Hon anser liksom Björn själv att arbetsgivaren har brustit.

– Ja, jag tycker att myndigheten har betett sig väldigt illa, säger hon.

Trots att Björn själv och även Anna Forsberg har påtalat problemen, och försökt få till stånd förebyggande insatser för att förhindra sjukskrivning, så har arbetsgivaren inte gjort det den ska, anser hon.

– Om de agerat i mars, när jag blev inkopplad, och låtit honom få tid hos företagshälsovården, eller gjort förebyggande insatser, då hade han säkert inte blivit sjukskriven.

Hon tycker också att arbetsgivaren borde kunna svara bättre på varför det blivit som det blivit.

– Man vill ju gärna ha svar på frågan varför den förebyggande rehabilitering som efterfrågades inte sattes in – för att känna sig trygg med att det inte upprepas, säger Anna Forsberg.

Sjuktalen är höga på länsstyrelsen, något som både den fackliga företrädaren och den tillförordnade landshövdingen säger har kopplingar till arbetet.
Sjuktalen är höga på länsstyrelsen, något som både den fackliga företrädaren och den tillförordnade landshövdingen säger har kopplingar till arbetet.

Enligt Anna Forsberg finns det också mer generella arbetsmiljöproblem på myndigheten. Björn är inte den enda som drabbats.

– Han är ett levande exempel på när arbetsmiljöansvaret inte har tagits på allvar, säger hon.

En indikation på att allt inte står rätt till är sjukskrivningstalen. Enligt Anna Forsberg har länsstyrelsen de högsta sjuktalen av alla länsstyrelser i landet, och den näst högsta av samtliga statliga myndigheter.

– Sjukfrånvaron är skyhög på myndigheten, det är något som man måste ta tag i, säger hon.

En orsak till detta är enligt henne för hög arbetsbelastning.

– Man mäktar inte med.

Hon pekar också ut brister i ledarskapet som en orsak. Många medarbetare vågar inte slå larm om brister i arbetsmiljön, enligt Anna Forsberg.

– Folk mår dåligt. Men de vågar inte göra någonting för de är rädda för repressalier.

Johanna Sandwall är vikarierande landshövding i Sörmland
Johanna Sandwall är vikarierande landshövding i Sörmland

SN har varit i kontakt med länsstyrelsen med anledning av både Björns fall och Anna Forsbergs uppgifter. Myndighetens kommunikationsavdelning förklarar att man inte kan kommentera några enskilda fall. Den tillförordnade landshövdingen Johanna Sandwall har dock – via mejl – svarat på generella frågor om arbetsmiljön.

Hon bekräftar att sjuktalen är höga och att myndigheten analyserar orsakerna till detta för att komma till rätta med problemen.

– Det stämmer och en del av sjuktalen har kopplingar till arbetet. Vi ser allvarligt på det och arbetar aktivt med att alla medarbetare ska ha en hållbar arbetsmiljö där man både trivs och har förutsättningar att må bra, skriver hon.

Johanna Sandwall skriver också att länsstyrelsen "arbetar aktivt och strukturerat med systematiskt arbetsmiljöarbete i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter."

Angående att det finns medarbetare som är rädda för att påtala arbetsmiljöproblem skriver hon:

– Alla medarbetare ska känna sig trygga och omhändertagna i sin arbetsmiljö. Det är högsta prioritet för oss. Därför är det väldigt tråkigt att höra att det finns medarbetare som inte upplevt att de blivit tillräckligt bemötta eller stöttade. Vi tar den typen av signaler på stort allvar och ser det som en viktig del i vårt förbättringsarbete.