Den mastiga höjningen av omsorgsavgifterna i Gnesta kommun slår hårt för enskilda hushåll. Stjärnhovsbon Bengt Sondell har förståelse för att avgifterna måste följa rikssnittet men att 700 kronor i ett svep är på tok för mycket.

"Höjningen är inte klok"

Gnesta

Stjärnhovsbon Bengt Sondell fick en smärre chock när han öppnade senaste räkningen från Gnesta kommun. Avgiften för livskamraten Mauds boende på Ekhagen hade höjts med drygt 700 kronor.

– Att betala över 10 000 kronor i månaden är på tok för mycket, säger han och kräver en förklaring.

Bengt Sondells sambo Maud Hedman är dement och mycket vårdkrävande. Under sex år tog han hand om henne i det gemensamma hemmet i Stjärnhov, men till sist blev det för tungt och år 2016 fick Maud en plats på Ekhagens äldreboende. I avgiften på 10 000 ingår hyra för rummet där Maud bor, samt alla måltider. Även tvätt- och städning ingår i avgiften. Besök hos exempelvis frisör och omkostnader för hygienartiklar och kläder får den boende däremot bekosta själv. Vissa engångskostnader för hjälpmedel kan också tillkomma.

Paret är inte gifta och äger en varsin fastighet på två tomter som gränsar till varandra. Men de har bott tillsammans i Bengts hus fram tills att Maud hamnade på äldreboendet och de har gemensam ekonomi. Bengt Sondell kan ha viss förståelse för att omsorgskostnaderna ökar, men samtidigt måste han själv ha råd att leva. Därför innebär höjningen av omsorgsavgiften en knäck i Bengts privatekonomi.

– Höjningen är inte klok i huvudet, den är ju större än skattesänkningen som vi pensionärer fick nyss, säger han.

Det var den 24 maj i år som beslutet om att höja omsorgsavgifterna i Gnesta kommun togs. Beslutet togs i Vuxen- och omsorgsnämnden och de nya avgifterna gäller från och med juli.

På Gnesta kommuns hemsida anges att höjningen av omsorgsavgiften beror på att Gnesta kommun inte höjt priserna sedan 2015 och därför hamnat efter omvärldens prisutveckling.

Linda Stenlund är avgiftshandläggare på Gnesta kommun. Hon vill inte kommentera enskilda fall men förstår att höjningen har blivit saftig för vissa men att avgiften nu ligger på riksgenomsnittet. Hon uppmanar också alla att söka bostadstillägg.

– Pensionsmyndigheten har uppmanat äldre att söka bostadstillägg, många har rätt till det utan att veta om det, säger hon.

Enligt Pensionsmyndigheten räknas sambos som bor på separata håll som ensamstående och Matilda Södergren, handläggare på Pensionsmyndigheten säger att alla som bor i separata hushåll kan skicka in och ansöka för det enskilda boendet.

– Det är alltid en individuell prövning som görs där inkomst ställs i relation till tillgångar och avgifter. För gifta räknas däremot den sammanlagda inkomsten ihop. I vissa fall kan gifta personer räknas som ogifta, exempelvis om ena maken eller makan bor på ett äldreboende.

Bengt Sondell har i dag lite drygt 200 kronor i bostadstillägg men har inte sökt för Mauds boende. När han får vetskap om att Maud kan ha rätt till bostadstillägg blir han tillfälligt lättad.

– Jättebussigt, då vet jag. Jag ska skriva ihop någonting och skicka in.

Långa handläggningstider på Pensionsmyndigheten

Över 100 000 pensionärer, som inte har sökt, kan ha rätt till bostadstillägg enligt en rapport från Riksrevisionen.

Bostadstillägg är ett tillägg till den allmänna pensionen och är en del av grundskyddet, liksom garantipensionen.

Bostadstillägget är skattefritt och betalas ut med maximalt 5 560 kronor per månad (2018).

Äldreförsörjningsstöd är ett annat stöd för den som har låg pension som kan sökas för att få en skälig levnadsnivå.

En skälig levnadsnivå är det man har kvar efter att boendet är betalt. Som skälig levnadsnivå räknas 5 634 kronor per månad (2018) för ensamstående och 4 590 kronor per månad (2018) för den som är gift, sambo eller registrerad partner.

Enligt Pensionsmyndighetens hemsida kan det ta upp till 20 veckor innan den sökande får sitt beslut.

Källa: Pensionsmyndigheten