Gnesta är på plats 34 på listan över skuldsatta kommuner, Oxelösund 161 och Nyköping 196. Foto:

Trosa en av landets mest skuldsatta kommuner

Trosa
annons

Trosa har blivit en av landets högst skuldsatta kommuner, enligt SCB. Med totala skulder på drygt 100 000 kronor per invånare är Trosa landets trettonde mest skuldsatta kommun.

En orsak till den höga skulden är att det gjordes många investeringar mellan 2009 och 2014.

Margareta Smith, ekonomichef på kommunen, förklarar att man ville passa på när det var lågkonjunktur för att få bättre priser och skapa arbetstillfällen.

– Vi gjorde utbyggnader av skolor och byggde nya förskolor. Vi köpte upp vårdcentralen och förskolan Hasselbacken eftersom det blev billigare än att fortsätta hyra.

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, säger att det inte behöver vara dåligt för en kommun att vara skuldsatt.

– Det är bra att passa på att bygga om skolor och satsa på byggen när räntan är låg. Måste man låna när räntan är hög kan det kosta mer, säger hon.

Men alltför höga skulder kan bli besvärligt eftersom det innebär mindre pengar till verksamheten om räntan går upp.

Tidigare hade kommunen ett mål om att 50 procent av alla investeringar skulle finansieras med egna medel under en femårsperiod. 2015 och 2016 uppnåddes målet men åren innan klarade man inte det. Nu har målet tagits bort.

– Det togs bort för att det inte gick att uppnå under de år som var investeringsintensiva. Andra år däremot uppnådde vi målet med råge, och kunde finansiera 135 procent med egna medel.

Pär Abrahamsson, egenföretagare bosatt i Vagnhärad, anser att kommunens höga skulder är oroväckande. Han är även kritisk till att kommunen tog bort målet för egenfinansiering.

– Att ta bort målet är som att säga att fartregler inte gäller när man har bråttom, säger han.

Just nu är räntan låg men när den blir normal kan räntekostnaderna skjuta i höjden. Det, menar Pär, kan ske samtidigt som räntorna på bostadslån går upp, vilket blir ett dubbelt slag för dem som har höga lån eftersom kommunen kan behöva höja skatten.

– Visst behövs det tillväxt och jag förstår att det kan vara svårt att säga att vi inte ska ha skola, badhus och förskolor. Men jag tycker att vi ska ta räkningen på en gång och inte skjuta den på framtiden. Om privatpersoners ekonomi försämras kan det påverka efterfrågan på hantverkare och andra tjänster, säger Pär Abrahamsson.

Annika Wallenskog på SKL anser att de flesta kommuner är ganska duktiga på att beräkna sina kostnader. Men har man gjort mycket investeringar finns det kostnader runtomkring som kan skena iväg, till exempel driftskostnader som el, värme och vatten.

Margareta Smith är inte bekymrad över de höga skulderna i nuläget.

– Just nu ligger räntan på under en procent. Vi har marginaler för att den ska stiga till 2,5 procent. Visst finns det en risk. Men tittar vi framåt ser vi att det blir fler och fler barn i kommunen. Då måste det finnas förskolor.

Den 1 januari 2017 höjde kommunen skatten med 40 öre. Pär Abrahamsson anser att den borde höjas ytterligare. Men Margareta Smith tror inte att det är aktuellt.

– Min bedömning är att vi inte kommer att behöva höja mer.

Skuldtyngda kommuner

Mest skuldsatta:

Linköping

Berg

Strömstad

Minst skuldsatta:

Lidingö

Robertsfors

Skinnskatteberg

Källa: SCB:s räkenskapssammandrag över kommunkoncerner 2016.

Läs mer om dessa ämnen

Trosa kommunEkonomiPengarskatter
annons

Mest delat denna vecka