• Såhär såg tidningssidan ut dagen efter demonstrationerna i Nyköping. Foto:
  • Ilskan och hungern var stor, och demonstrationer ägde rum runt om i Sverige. Foto:
1/

Hungern i Nyköping 1917

Personligt
annons

För 100 år sedan rasade första världskriget, och i Sverige gick många hungriga. Våren 1917 blev situationen ohållbar, och hungerkravaller och demonstrationer bröt ut runt om i Sverige – även i Nyköping.

Rubriker som "Det barbariska ubåtskriget", "Ska Ryssland bli republik?", "Anfallet i Brügge" och inte minst "Dyrtidsdemonstrationer i hela riket" placerar oss rätt i tiden. Våren 1917 skriver Södermanlands Nyheter om kriget och revolutionen, men hunger och matbrist tar upp allt mer plats i spalterna, ju längre tiden går och förråden sinar.

En usel skörd året innan hade gjort att importstoppet, som var en följd av kriget, snabbt gjorde det nödvändigt med ransonering.

Kungörelse om brödkort. Foto:

Först på bröd, och sedan på bland annat mjölk, smör, potatis. Priserna sköt i höjden. Så kallade "brödbaroner" anklagades för att lagra bröd och potatis för att driva upp priserna ytterligare.

I februari bröt dessutom revolutionen ut i Ryssland. För många arbetare var det ytterligare en inspiration. De kämpade både för mat, rösträtt och åtta timmars arbetsdag.

Om man nämner hungerkravallerna 1917, tänker många kanske på händelserna kring Gustav Adolfs torg i Stockholm, där demonstranter reds ned av polis med dragna sablar, eller på upproret på Seskarö, där befolkningen tvångsköpte bröd och tog ifrån militären deras vapen.

SN skrev om att regeringen ville att fler skulle odla. Den här arbetaren fnyser i sin insändare. "Det skrives mycket i tidningar, även i eder tidning, om potatisodling till sommaren[...]Men ingen skriver om de höga priser på potatis som nu är rådande. Hur skall en fattig arbetare, som har en jordbit men inte sättpotatis, hava råd att betala 16–19 kr. tunnan till utsäde. Skulle inte maximipris vara på sin plats?" Foto:

Men även här i Nyköping tågade folkmassor i protest mot höga matpriser och orättvis ransonering.

Redan tidigt under våren kom tydliga tecken på matbrist och missnöje.

I SN kan man från den här våren läsa i "Husmoderns spalt" om hur man ska ta tillvara på frusen potatis, och hur man ska skala potatis för att så lite som möjligt ska gå till spillo. I bilderna kan du se fler exempel på hur missnöjet trappades upp.

"En del av den frusna potatisen bör lämpligen användas till beredning av potatismjöl..." SN:s Husmodersspalt tipsar om vad man kan göra med frusen potatis – ett tecken på att man var tvungen att ta tillvara på minsta smula. Foto:

Så, den 24 april, nåddes kokpunkten. Det var dags att säga ifrån.

"Kl 10 i går på förmiddagen började emellertid smärre arbetaregrupper samlas i närheten av rådhuset och någon stund senare anlända grupper av arbetare i ordnade trupper från stadens fabriker och större verkstäder.", skrev SN dagen efter.

Antalet demonstranter beräknades till 2 500.

De marscherade fram till rådhuset, och möttes där av tillförordnade borgmästaren, vid namn Fant. En snickare, R. Jonsson, agerade talman för de samlade demonstranterna och framförde deras krav.

Ett fönster i rådhuset stod öppet, men stängdes när arbetarna sjöng Arbetets söner – och öppnades när de sjungit klart. Det här retade upp demonstranterna.

"Omedelbart efter sedan sången upphört öppnades emellertid fönstret ånyo och detta föranledde en demonstrant att ropa 'stäng fönstret'. En annan tillade 'när det stängdes därför vi sjunga Arbetets söner kan det också vara stängt nu'. Fönstret stod emellertid fortfarande öppet och först sedan ropen på att fönstret skulle stängas började ljuda allt kraftigare här och var i leden, fann man för gott att efterkomma tillfrågan", skrev SN.

Därefter uppmanades till "lugn och värdigt uppträdande så att ej ordningsmakten behövde inträda."

Men vad var det för krav arbetarna ställde?

En hel del, faktiskt. Bland annat att staten skulle få slut på importstoppet, att de arbetare med under 2 000 kronor i inkomst per år skulle slippa kronoskatt, ökade brödransoner till kroppsarbetare, att gryn skulle undantas från ransonering, att potatisprisen skulle sänkas, likaså prisen på mjölk och ved, starkare kontroll över den privata handeln med kött, och kommunala ingripanden mot hyresocker. Och om åtgärderna skulle kräva högre skatter, skulle de tas från rikare.

Tillförordnade borgmästaren svarade ungefär att det staten hade hand om kunde inte de styrande i Nyköping påverka, och påpekade att svenskarna ändå hade en stor lycka i och med att de inte var indragna i kriget. Livsmedelsnämndens representanter lovade bättring.

Efter det var demonstrationen över. Alla gick stillsamt tillbaka till arbetet.

I Nyköping gick det hela alltså rätt lugnt till – till skillnad från i andra städer där polis och demonstranter faktiskt drabbade samman – med undantag för den uppretade stämningen kring det öppna fönstret.

Och den följande månaden kunde man läsa i SN om hur livsmedelsnämnden skulle vidta snabba åtgärder, som att begära att "bättre bemedlade" ska lämna in livsmedel. Regeringen, med premiärminister Hammarsköld i spetsen (han hade för övrigt fått öknamnet Hungersköld) fick avgå.

Den 30 april skriver tidningen om de åtgärder som vidtagits. Foto:

Vissa menar att det här året är bland det närmaste vi kommit en revolution i Sverige. Efter 1917 och 1918 hade Sverige förändrats, för 1918 skulle allmän rösträtt införas för män i Sverige, och året därefter för kvinnor (men det första valet då kvinnor kunde rösta var 1921), och även åtta timmars arbetsdag infördes.

Nyköping var en del i de stora historiska händelserna, om än på ett ganska lugnt vis.

annons

Mest delat denna vecka