Det är dags att ta kvinnors vård på allvar

Låt alla läkare i primärvården genomgå fortbildning om kvinnors hälsa och sjukdomar, inklusive sköldkörtelsjukdom, skriver Anna Bergkvist och Tjarls Metzmaa, Sköldkörtelförbundet.

Låt alla läkare i primärvården genomgå fortbildning om kvinnors hälsa och sjukdomar, inklusive sköldkörtelsjukdom, skriver Anna Bergkvist och Tjarls Metzmaa, Sköldkörtelförbundet.

Foto: Samuel Steén/TT

Debatt2025-04-19 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Kvinnor utgör en majoritet av patienterna i svensk sjukvård, men trots detta är vården fortfarande inte jämställd. Kvinnor får i högre utsträckning ospecifika symtomdiagnoser och nekas ibland adekvat medicinsk behandling. Sköldkörtelförbundet ser dagligen hur patienter far illa på grund av bristfälliga riktlinjer, okunskap och ojämlik tillgång till vård. Nu är det dags för Södermanlands regionpolitiker att agera.

Sköldkörtelförbundet släppte tillsammans med Astma- och Allergiförbundet och Kvinnliga Läkares Förening i samband med internationella kvinnodagen en rapport som heter “Kön, genus och (o)hälsa”. Trots att kvinnor i stor utsträckning söker vård och står för en betydande del av sjukvårdskonsumtionen, visar forskning att de oftare får psykiska eller psykosociala förklaringsmodeller för sina symtom. Detta leder till att de underdiagnostiseras och underbehandlas. 

Sköldkörtelpatienter är ett tydligt exempel på hur kvinnor drabbas av bristfällig vård. Över en halv miljon svenskar behandlas för sköldkörtelsjukdom, och över 80 procent av dem är kvinnor. I Sörmland finns cirka 12 500 sköldkörtelpatienter varav cirka 10 400 är kvinnor, enligt Socialstyrelsens läkemedelsdatabas.

I en ny överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner är man för första gången eniga om att sköldkörtelproblematik ska prioriteras. Det innebär ett steg mot bättre diagnostisering och behandling av kvinnor med sköldkörtelsjukdom, men också en mer jämställd vård.

Enligt forskningen är det cirka 20 procent av personer med sköldkörtelsjukdom som inte blir symtomfria av standardbehandlingen med levotyroxin. Dessa personer behöver ytterligare stöd i form av utökad provtagning med samtliga sköldkörtelvärden, men också viktiga näringsämnen. Primärvården måste också möta patienterna med fler professioner såsom sjuksköterskor, psykologer och arbetsterapeuter. Patienterna måste vara delaktiga i sin behandling och få en vård som tar sikte på helhetshälsa och inte endast uppföljning av blodprov.

Vi uppmanar region Sörmland att genomföra följande:

  1. Stärk kunskapen i primärvården – Låt alla läkare i primärvården genomgå fortbildning om kvinnors hälsa och sjukdomar, inklusive sköldkörtelsjukdom, så fler patienter kan få korrekt diagnos och behandling i tid.
  2. Säkerställ individanpassad behandling – De som inte mår bra på standardbehandling måste mötas med nyfikenhet och följdfrågor för att få hjälp att hantera sin sjukdom i vardagen. Livskvalitetsformulär finns, men används inte.
  3. Framtagande och implementering av vårdprogram - 2023 togs ett nationellt vårdprogram för hypertyreos (överfunktion) fram, det är ännu inte implementerat. Vårdprogrammet har tydliga steg för vad som ska prioriteras när i implementeringen. Ett vårdprogram för den vanligaste sköldkörtelsjukdomen, hypotyreos (underfunktion), saknas fortfarande.