Är detta lokaler som kan användas till mer än sådant som kan kopplas till hästar?
Nästan alla partier i Nyköping var entusiastiska inför det kommunala ridhusbygget Nyäng. I dag är det få som jublar, men det gäller att ta ett större ansvar för det som blev. Anläggningen kostade 80 miljoner att bygga och den kostar fem, sex miljoner per år att driva.
Det måste bli kontinuerligt liv i lokalerna för att vara värt skattebetalarnas pengar.
För tio år sedan var både de rödgröna och Alliansen ivriga att få bygga ett kommunalt ridhus. En del av diskussionerna bubblade redan efter valet 2014, med Nyköpings Ridsällskaps växande bekymmer. En av de stora idrotterna som i övervägande del lockar unga tjejer blev synlig. Den ambitionen måste våra folkvalda ha kvar. Men inte bara för ridsportens del.
All idrotts- och fritidsverksamhet måste synas noga: når vi tjejerna på lika villkor? Har dessa sporter utrymme att växa? Eller blir deras verksamheter oftare satta på undantag, medvetet eller omedvetet? Fritidsutbudet blir inte mer jämställt bara för att vi vill det.
En del i detta är framtiden för Nyäng. I samband med ridhusbygget lyftes att fler skulle kunna få tillgång till ridsport och hästliv, mer oberoende av föräldrarnas plånbok. Men det är inte bara att göra.
Ridhuset har, tack och lov, haft ett liv på kvällarna, men det står i princip tomt på dagtid. Den inrekryterade verksamhetsutvecklaren Therese Sidén är en erfaren och kreativ företagare. Hon har lyft fram flera förslag för att ge ridhuset liv och rörelse på dagtid. Exempelvis en samverkan med hästrelaterade utbildningar på Campus och det som kallas funktionsvariationsridning.
Det är en början.
Det behövs en omstart för både förväntningar och krav. Kanske också ett omskak: Är det bara hästrelaterat som ska och kan fylla lokalerna? Borde inte Nyäng även kunna göra utbudet av samlingslokaler bredare? Där finns ju mötesrum värt namnet. Med all respekt för att hästarnas välfärd ska stå i främsta rummet.
Det finns en del lovande diskussioner i detta.
Sverigedemokraterna i Nyköping har föreslagit att Nyäng – med hästar – ska kunna användas för att hjälpa människor att må bättre, både skolelever och vuxna. Det är ingen dålig idé. Kommunledningen har klivit med i den riktningen, och lovar "hästunderstödda insatser för barn och unga som står utanför den traditionella skolan" samt "aktiviteter anpassade för personer med funktionsvariationer".
Men kom ihåg att det är då i huvudsak skattemedel som flyttas runt. Det behövs andra intäkter också. Där blir det knepigare.
Ridanläggningen Nyäng kostar 80 miljoner att bygga. Kommunen kämpar med uppdraget att fylla lokalerna med verksamheter.
Nu har aktören som driver ridskola tackat för sig. Kommunen lovar att det är prioriterat att få dit en fullgod ersättare. Ha rimliga förväntningar på detta. Ridskolor i sig är sällan verksamheter med stora överskott. Kostnader för personal och hästar är stora poster. Många ridskolor drivs inom ideella föreningar med stöd från kommuner och andra bidrag.
Det är klart att Nyäng ska ha en ridskola värd namnet, men det är tyvärr inte ett heltäckande svar på hur ett blödande ridhus ska plåstras om.