Ambulanssjukvården i Sörmland är i kris. Personalen vittnar om att somrarna brukar vara tuffa, men att denna är den värsta hittills. Det rapporterade SN om tidigare i veckan (24/6).
Idag skriver även specialistsjuksköterskan inom ambulansvården Markus Lundh på SN:s debattsida att vården i mångt och mycket hänger på att personalen tar extrapass. Samtidigt saknar de som jobbar extra rimliga ersättningar för det.
Det är förkastligt. Att det råder brist på personal i den livsavgörande verksamheten och att det hänger på att människor ska arbeta övertid är ett allvarsamt systemfel. Dessvärre är det vare sig ett isolerat problem för Sörmland eller ett temporärt problem för sommaren.
Regionerna har nämligen ett välkänt rykte om att vara dåliga arbetsgivare – ett rykte som de ofta förtjänar. Bland vårdpersonal finns det såklart mer och mindre önskvärda regioner att arbeta i, men det finns ett grundproblem i att regionerna är illa ansedda som arbetsgivare. I och med bristen på just ambulanspersonal och Lundhs vittnesmål riskerar regionerna i allmänhet och region Sörmland i synnerhet att få ännu sämre rykte.
Flera delar av välfärden, däribland vården, är med om ett avgörande läge just nu. Personalbristen är ett stående problem, som inte kommer upphöra efter semestermånadernas slut. Det stora grundproblemet är att det på de flesta orter i Sverige råder en allt för liten konkurrens inom vården, vilket minskar regionernas behov om att vara sunda arbetsgivare. Den minimala konkurrensen beror naturligtvis på att det behövs fler personer inom vårdyrkena.
Det är klart att en del av lösningen är att se till att fler söker sig till och studerar till vårdyrkena. Däremot ligger en stor del av ansvaret på att Region Sörmland ser till att regionen är en attraktiv plats att jobba på. Läkare och sjuksköterskor ska vilja flytta till länet för att få arbeta här, men så ser det inte ut idag. Regionen måste vara en bättre arbetsgivare, för att inte bli utkonkurrerade av andra.
Visst, välfärden kostar pengar och sjukvård är dyrt. Regionpolitikerna svettas nog för att balansera ekonomin för en fungerande kvalitativ vård samtidigt som man vill ha en vettig skattenivå. Men samtliga regionpolitiker borde ställa sig frågan: Vad gör vi utan vårdpersonalen?
Svaret är enkelt. Det står mellan liv och död. Att invånarna i Sörmland inte kan lita på att hjälpen kommer när den verkligen behövs är ett svek mot alla invånare. Att det dessutom hänger på att vårdpersonal arbetar övertid och tar extrapass är också ett stort svek mot de som kämpar i vården. Ambulanspersonalen är trots allt livsviktiga.