Under julhelgernas ledighet passade jag pĂ„ att se den omtalade filmen Donât look up[. Det Ă€r en satirisk sci-fi komedi om en gigantisk komet med styrkurs mot jorden och som vid kollision innebĂ€r total ödelĂ€ggelse. Med skildring av sĂ„vĂ€l politisk tafatthet som omfattande faktaresistens Ă€r filmen en allegori för hur klimatkrisen hanteras. Eller icke-hanteras, beroende pĂ„ hur man ser pĂ„ saken.
HĂ€r Ă€r en spoiler-alert pĂ„ sin plats. Just som kometen ska förstöras uppdagas att kometen innehĂ„ller naturtillgĂ„ngar i form av metaller och mineraler som hĂ„ller pĂ„ att ta slut i jordens gruvor och som behövs i tillverkning av mobiltelefoner och datorer. âNĂ€r vi vĂ€l ha lagt vantarna pĂ„ denna skatt kommer problem i form av fattigdom, social orĂ€ttvisa och minskad artrikedom m.m. att vara ett minne blottâ, sĂ€ger rĂ„dgivare till filmens president. Detta Ă€r helt enkelt en stor affĂ€rsmöjlighet.
I framtiden kommer sÀkert mineralutvinning att ske just i rymden. Enligt forskare pÄ Àmnet skiljer sig inte gruvdrift pÄ asteroider nÀmnvÀrt frÄn gruvdrift pÄ jorden och detta Àr ett intresseomrÄde för sÄvÀl den privata som den offentliga sektorn. Visst vore det grymt om vi kunde freda vÄr egen planet och dess biologiska mÄngfald i skapandet av fler prylar. Om vi nu nödvÀndigtvis mÄste ha fler prylar.
Hursomhelst sĂ„ fick denna sekvens i filmen mig att tĂ€nka pĂ„ Jeff Bezos ord vid en presskonferens i somras. Det var i samband med att hans företag Blue Origin - vars mĂ„l Ă€r att göra rymdresor till en turistattraktion - hade genomfört premiĂ€rturen med rymdfarkosten New Shepard som Bezos sa att âvi ska skapa infrastrukturen till rymden sĂ„ att vĂ„ra barn kan skapa framtiden. Det behöver vi göra för att lösa problemen hĂ€r pĂ„ jorden.â Jag vet inte vilka problem Bezos syftar pĂ„, men jag hoppas att det Ă€r just frĂ„gor som fattigdom, social orĂ€ttvisa och minskad artrikedom.
Uppfinningar och tekniska framsteg har Ätminstone sedan upplysningstiden haft sin naturliga plats i resonemang om mÀnsklighetens framtid och ska sjÀlvklart fortsÀtta att ha det. En framtid dÀr mÀnskligheten Àr ivÀg och utforskar stjÀrnorna Àr helt klart mer spÀnnande Àn en framtid dÀr vi inte gör det, som rymdentreprenören Elon Musk genom sitt rymdföretag SpaceX uttrycker det.
Under de senaste tvÄ decennierna har dock antalet mÀnniskor pÄ flykt, som resultat av krig eller förföljelse, ökat frÄn cirka 34 miljoner till cirka 83 miljoner. LÀgg dÀrtill mÀnniskor som bor i omrÄden som drabbas hÄrdast av översvÀmningar, jordskred, vattenbrist och liknande följder av klimatförÀndringar. NÀr det Àr sÄ mÄnga mÀnniskor pÄ jorden som kan se sig i mÄnen efter en framtid med ett drÀgligt liv sÄ mÄste frÄgan stÀllas: Gör vi verkligen saker i rÀtt ordning?
Carolina Bergquist Àr jurist och tidigare ledarskribent i SN, uppvÀxt i Nyköping. Hon medverkar som fristÄende krönikör.