Jan Kuiper tog bort solcellsappen från sin egen telefon, för att han blev för fixerad vid att kolla förbrukningen. Nu lånar han i stället sambons telefon stup i kvarten.
– Det här är en bra dag, säger Jan Kuiper.
Det är början av april och en av de första dagarna då solen faktiskt värmer. Det holländska paret Jan Kuiper och Wobbie van den Hurk har båda intensiva jobb som forskare, men för tillfället är Wobbie föräldraledig med dottern Lea och Jan jobbar hemifrån. Därför har de tid att dricka en kopp kaffe i solen, medan Lea sover i vagnen och sonen Christoph cyklar runt och leker i den stora trädgården.
Men Jan Kuiper syftar inte bara på att paret kan sitta ute och leva "den svenska drömmen", med fika i solen och fåglar som kvittrar runt knuten, när han säger att det är en bra dag. Nej, det här är framförallt en bra dag för att vara inomhus och tvätta, diska och duscha.
– Sådana här dagar när man känner solen i ansiktet tänker jag: Känns det här som sju eller åtta kilowatt? säger han på "svengelska".
Paret är nämligen ett av många hushåll som har dragits med i den solcellsvåg som har svept över Gnesta under de senaste åren. Jan Kuiper är uppvuxen med en pappa som är fysiker och "solcellsnörd" och för honom var det självklart att installera solceller när de köpte sitt första hus i Sverige för ett och ett halvt år sedan.
– Jag forskar inom hållbarhet och det skulle kännas märkligt om jag inte själv levde hållbart. Det är en av de mest praktiska sakerna man kan göra för att minska sin klimatpåverkan. Det är också en investering. Sådana här dagar räcker elen till att duscha, tvätta och laga mat, säger Jan Kuiper.
Han ber sin sambo om att få visa solcellsappen på hennes telefon. Han har fått ta bort appen från sin egen telefon för att han blev för fixerad vid att hela tiden kolla elen.
– Det är för att skydda mig själv, säger han med ett skratt.
– Hon tycker också att det är roligt, men blir lite irriterad att jag använder hennes telefon så ofta. Min pappa i Nederländerna har också appen och har koll på vår elförbrukning.
Gnesta har fått både nationell och internationell uppmärksamhet för sina framgångar inom solenergi. Det som gör att kommunen sticker ut är andelen privatpersoner som har installerat solceller på sina hustak, samt lagrar energi i sina egna batterier.
– Att ett så här litet samhälle blir bäst i världen är för att man agerar tidigt och får en hög densitet. Andra kommuner sätter upp solcellsparker. Vi har inga sådana. Det vi har flest av är flest procentuellt sett anslutna små anläggningar, sade Klövsta energis vd Johan Lexell till SN i en intervju förra veckan.
Paret satte igång med solcellsinstallationen direkt när de fick nyckeln till sitt nya hus. Hela paketet med batteri kostade runt 150 000 kronor, men Jans pappa stod för en stor del av kostnaden, berättar han.
Det kände paret dock inte till när de bestämde sig för att flytta från sin bostadsrätt i Årsta och köpa hus i kommunen.
– Vi gjorde research efter att vi hade bestämt oss för att köpa hus här. Då fick vi reda på att Gnesta ligger i framkant när det kommer till det. Vi hade redan bestämt oss för Gnesta så det kändes jättebra att vi ska bo någonstans där man tillsammans jobbar för ett mer hållbart samhälle, säger Jan Kuiper.
Finna det några nackdelar med att investera i solceller?
– Det skulle väl i så fall vara att man får minst energi på vintern, när man behöver det som mest. Men det får man ju räkna med, säger Wobbie van den Hurk och tillägger skrattande:
– Vi kanske får komplettera med en vindsnurra.