– Klart att det har varit reaktioner. Det handlar framförallt om att man har frågor, säger Peter Ekedahl, chef för division utbildning.
Totalt 13 personer berörs och måste sluta den första augusti: Två rektorer, två logopeder, två enhetschefer, tre kuratorer och fyra skolsköterskor. Av dessa har sju erbjudits andra tjänster inom kommunen och två har valt att gå i pension.
Inom elevhälsan gör man en effektivisering där en central enhetschef tar över ansvaret för hela grundskolan och gymnasiet. Tidigare har arbetet varit fördelat på 2,5 enhetschefer.
Två rektorer försvinner i neddragningen och ersätts med två andra som har längre anställning inom kommunen. En från område b (Tystberga och Gruvans skola) och en från område c (Bryngelstorpskolan, Rosenkulla och Sjösa skola).
Risk- och konsekvensanalyser har genomförts tillsammans med fackförbunden. Den har visat att det kan finnas risker med oklarheter vad gäller rollfördelningen inom organisationen och brist på information.
SN har tidigare pratat med två kuratorer på högstadieskolan Omega, som fasat för konsekvenserna av neddragningarna.
– Finns det inte en fungerande elevhälsa på skolorna så kommer barnen att må sämre. När det handlar om psykisk ohälsa och kriminalitet kommer det skapa ytterligare kostnader framöver. Och de kommer inte bli fungerande medborgare, sade Ina-Cecilia Borgman i mars.
Hennes kollega Gabriella Engvall betonade vikten av det förebyggande arbetet och trygga vuxna som kan fånga upp signaler om exempelvis ätstörningar eller psykisk ohälsa.
Peter Ekedahl tror inte att detta arbete blir lidande när tre kuratorer försvinner inom grundskolans organisation.
– Det är många personal som arbetar med det förebyggande arbetet ute på skolorna. Jag känner mig trygg med att vi på totalen fortsättningsvis kommer att kunna bedriva ett kvalitativt elevhälsoarbete ute på våra skolor.
Behövs det inte fler trygga vuxna som vid sidan av lärarna enbart fokuserar på eleverna?
– Jag tänker att det finns personer som har det fokuset ändå. Det är anpassningar på totalt tre kuratorer på 31 skolhus, så jag ser att den personal som finns har möjlighet att se signalerna ändå.
Skolsköterskorna går från 22 till 18 inom grundskolan och gymnasiet. Just nu pågår ett arbete där man ska titta på hur dessa tjänster ska fördela sig till hösten. Peter Ekedahl kan inte svara på huruvida det kan bli fråga om omplaceringar.
Det är också två av två logopeder som försvinner inom skolan. Enligt Peter Ekedahl har det tidigare varit lärare, speciallärare eller specialpedagoger som skickat vidare elever till logopederna som i sin tur remitterat till regionens logopeder.
När logopedkompetensen nu försvinner inom skolan är det personal inom elevhälsans medicinska insats som ska sköta remitteringen.
Logopederna själva har flaggat för att det nu finns risk för att elever med språkstörning kommer att fångas upp senare och därmed inte få insatser i tid.
De tror också att diagnosen kan komma att blandas ihop med andra funktionsnedsättningar – såsom autism, intellektuell funktionsnedsättning och adhd.
Peter Ekedahl ser dock ingen sådan risk.
– Det är inte logopederna som fångar upp eleverna, det är personalen på skolorna som fångar upp eleverna.
Finns det en risk att elever remitteras till fel instans när logopedkompetensen försvinner från skolan?
– Nej, gör det inte.
Kan detta leda till att arbetsbelastningen inom regionen ökar?
– Det kan jag inte uttala mig om för det vet jag inte. Jag är tveksam till det då det inte är en stor patientgrupp.