LÀraryrket blev inte som Malin Carlzon hade sett framför sig nÀr hon studerade.
â Egentligen har jag tvivlat pĂ„ yrkesvalet frĂ„n början, utifrĂ„n de förutsĂ€ttningar som finns.
Malin Carlzon har tidigare arbetat som lÀrare i Norrköpings kommun, dÀr hon Àr bosatt. Flera omorganisationer har genomförts i omgÄngar och nu ser Malin Carlzon att samma processer Àr pÄ gÄng i Nyköping.
Riktningen hon ser Àr fÀrre och större skolor, mindre antal personal pÄ fler antal barn.
â Man ser skolan mer som Ă€n företag. Men det Ă€r lite svĂ„rt eftersom det Ă€r mĂ€nniskor det handlar om.
Malin Carlzon pÄpekar att barnen i dag har mÄnga olika behov och att det Àr svÄrt att tillfredsstÀlla dem alla.
Ett barn kanske behöver Àta ofta och nÄgon annan kanske inte kÀkar alls. NÄgon avskyr ljud, nÄgon annan behöver en paus ofta.
Hur fÄr det dig att kÀnna?
â Frustrerad över att ge sĂ„ mycket energi för att fĂ„ det att fungera.
Malin Carlzon slutar snart som lÀrare pÄ JönÄkers skola. "Det ska bli jÀtteskönt att fÄ en paus frÄn den hÀr vÀrlden", sÀger hon.
Hon ser ocksÄ en utveckling dÀr lÀrarna fÄr allt fler arbetsuppgifter som inte handlar om grunduppdraget.
RastvÀrdskap Àr ett exempel. Att bÀra ut sopor och sortera dem efter arbetsdagen Àr ett annat eller att plÄstra om barnen vid en smÀrre olycka. LÀrarna fÄr ocksÄ hjÀlpa till med att vÀnta pÄ taxin för de barn som har den tjÀnsten.
Resultatet Àr allt mindre tid för ÄterhÀmtning mellan lektioner, ökad stress och en kÀnsla av otillrÀcklighet. Enligt skolplanen ska lÀrarna se till individens bÀsta, men med ökade arbetsuppgifter Àr det svÄrt att leva upp till.
Hon ser ocksÄ en skillnad pÄ barngrupperna idag jÀmfört med tidigare. I dag saknas grundmotivationen hos eleverna.
Malin Carlzon anser att politikerna ser skolan som ett företag.
â Det finns sĂ„ mycket annat som lockar. Skolan Ă€r inte riktigt prioriterad.
Det blev nyligen klart med en ett varsel inom elevhÀlsans och grundskolans organisation dÀr bland annat kuratorer och skolsköterskor fÄr lÀmna sina tjÀnster.
Malin Carlzon, som Àven arbetar som klassmentor, ser att detta kommer att falla tillbaka pÄ mentorerna.
â DĂ„ behöver klassmentorn Ă€nnu mer vara skolsköterska, Ă€nnu mer vara skolpsykolog. Nu mĂ„ste flera skolor dela pĂ„ en kurator och dĂ„ mĂ„ste man börja sĂ„lla, vart brinner det som mest? Det Ă€r den bild jag ser framför mig om hur det kommer att bli.
Malin Carlzon undervisar barnen i musik, ett Àmne som hon inte Àr utbildad inom.
Malin Carlzon tvingas undervisa i musik, trots att det inte Àr ett Àmne som hon Àr utbildad inom. Anledningen Àr att skolan inte har pengar för att anstÀllda en person som bara har musikundervisning pÄ skolan.
Hur löser du det?
â Det Ă€r att trolla lite med knĂ€na. Kvaliteten pĂ„ undervisningen blir inte strĂ„lande dĂ„, eftersom jag privat inte Ă€r sĂ„ musikalisk.
Det mÄste vara jÀttesvÄrt?
â Mmm. Sen finns det inga kunskapskriterier för musik i Ă„rskurs tre, sĂ„ dĂ€rför fick jag det. Jag frĂ„gade en kollega som har musiklĂ€rarutbildning: vad kan jag göra med min trea för jag har ingen aning? Jag googlar, tar hjĂ€lp av olika forum.
I januari valde hon att lÀmna besked om uppsÀgning efter denna termin. Det passar bra i tiden eftersom hennes skolklass gÄr ut tredje klass. Hon har inte samvete att lÀmna eleverna mitt i skolgÄngen.
Malin Carlzon tycker att det Àr trÄkigt att mÄnga lÀmnar rollen som lÀrare. Enligt fÀrsk statistik frÄn SCB sÄ sjunker andelen lÀrare som stannar i yrket, trots att fler utbildar sig.
â Personligen tycker jag att det ska bli jĂ€tteskönt att fĂ„ en paus frĂ„n den hĂ€r vĂ€rlden snart.