Är de styrande partierna i Nyköping överens om hur den bästa skolan ska formas? På insändarplats i SN ser vi en spricka i synen på elevhälsan inom S.
Samarbetet mellan Socialdemokraterna och Moderaterna i Nyköping har rullat på utan stora konflikter i stort. Slitningar, däremot, är garanterade. När moderaten Fredrik Sjöberg hoppade av sina uppdrag i november, var det ett exempel. Nu gnisslar det inom Socialdemokraterna. Det handlar om sparåtgärderna – eller effektiviseringsförsöken – inom elevhälsan i den kommunala skolan.
I en insändare från Socialdemokratiskt idéforum, en del av den lokala S-organisationen, ställs frågan skarpt hur neddragningarna leder till målet, Sveriges bästa skola 2030. Där varnas för att ”trolla med ord och uttryck som trygghet, använda resurserna mer effektivt, långsiktigt hållbar skola, delaktighet, utveckling osv.”
”För hur ska man kunna förstå att Nyköpings skolsatsning mot 2030 är en neddragning av tjänster inom elevhälsan", frågar S-kritikerna. Det är inget uppror som hotar koalitionen, men det sägs öppet och tydligt.
På fullmäktige i tisdags förklarade de två ordförandena för barn- och ungdomsnämnden – Torbjörn Kock (S) och Ann-Cathrine Hartmann (M) att skolan nu har fått den kostnadskostym som behövs på vägen mot målet Sveriges bästa skola 2030. En kraftig minskning av underskotten var nödvändig för ett långsiktigt hållbart arbete.
Skolans tjänstemannaledning säger att neddragningen inom elevhälsan inte ska märkas. Den politiska ledningen kallar det effektivisering. Stämmer det? Antingen har kuratorerna och annan stödpersonal haft för lite att göra tidigare, eller så är det ett trolleri med ord. Förändringarna har också debatterats livligt i SN, av politiker, personal, föräldrar och ansvariga företrädare. Hög kvalitet i såväl undervisning som elevhälsa är ett måste för en riktigt bra skola.
2030 ska Nyköping ha Sveriges bästa skola. Vägen dit är än så länge ytterst suddig.
Men kommunen måste väl ändå följa lagen? Enligt patientsäkerhetsberättelsen för elevhälsan 2024 bröt kommunen mot lagen när skolorna i Ålberga och Jönåker stod utan skolsköterska i sju (!) månader. Jonas Jegers (C) frågade därför S+M-majoriteten varför kommunen bryter mot lagen hellre än att ta in vikarier – och hur bidrar detta till Sveriges bästa skola 2030?
Svaret från Torbjörn Kock var att kommunen visserligen bröt mot lagen, men att de grundläggande funktionerna för elevhälsan garanterades. Det var inte så allvarligt, hävdade Kock och hänvisade till den medicinska professionen, att det föranledde en anmälan till IVO (Inspektionen för vård och omsorg). Vikariejakten föll på små detaljer samt att det är svårt att rekrytera till landsbygdens mindre enheter.
Jonas Jegers (C), här på väg upp till sin futllmäktigeplats, frågade majoriteten varför kommunen bröt mot lagen i Ålberga och Jönåkers skolor.
Det är inget lugnande besked. Det är i vardagsdetaljerna som den kvaliteten sätts. Ska skolan i Nyköping ska bli mycket bättre i närtid, då måste även landsbygdens skolor ha hög kvalitet och rätt kompetens – inom lagens ramar. För elevernas och personalens bästa.
Allt som allt måste tydligheten om förändringar, effekter och strategier bli mycket större och mer genomskinlig från skolan och politiken. Det är kunskap som utförare, personal, elever och väljare har all rätt till.